Emerald Park är en frisk fläkt i musik-Sverige
Ep: Basement Sessions – Emerald Park
Bästa låten: ”Rules don't apply”.
Bandet: Malmöbaserat och består av Nybrobördiga Tobias Borelius och Martina Johansson samt Daniel Gunneberg, Conny Fridh, Måns Katsler, Mattias Wilke, Frans Af Schmidt.
Det fanns alltså en tid innan Belle & Sebastian fyllde arenor. En tid då Kalmar var en plats där stor musik skapades och varje mellanstor ort i Sverige hade sin egen indiestjärna. En tid då mer än bara det mest hajpade inom scenen nådde svenska öron och då Emmaboda fortfarande var känt i världen som Indieboda.
Kanske kan det nu komma en ny våg.
Musik är ofta svår att tolka i ett vakuum, utan annan musik. Men när musiken är död blir det en annan sak. Hade ”Basement Sessions” kommit för tio år sedan hade den kanske försvunnit i mängden. Men nu finns det inget att försvinna i, och då lyser den starkare. Samtidigt kan den inspirera andra att följa i samma spår, och då får den en större betydelse. Se bara på Sex Pistols enda album. I dag en ganska blek skiva, men dess betydelse lever kvar än i våra dagar.
Sen är det ju en trevlig skiva också. Som om The Ark (det låter stundtals som att det är Ola Salo som sjunger) tagit till syntharna, lyssnat på samtida arenaindie och skruvat ner det pompösa och det dansanta något. Det låter som det Emerald Park vi känner sedan tidigare. Ibland bättre. Ibland sämre. Men en frisk fläkt i musik-Sverige.