Ambitionsnivå för kulturhus ifrågasätts – glasad entré arkitektoniskt referensobjekt

Byggnationen av Kalmars kulturhus är i full gång. Startsträckan har varit lång. Och från att ha tänkts som ett stort kulturcentrum vid Tullslätten och Sveaplan med det hetaste arkitektnamnet för tiden inkopplat, så har projektet både krympt rent fysiskt och innehållsmässigt och stjärnfirman är slopad sedan länge. En mindre byrå, med en glasentré i Angered som referensobjekt, har ritat tillbyggnaden som blir Kalmars kulturhus. Barometern har frågat lokala arkitekter vad de tycker och Staffan Strindberg, arkitekt i Kalmar, är besviken. Inte bara på kulturhuset utan på utformningen av alla nya kulturinstitutioner som byggts i modern tid.

– Det är en lång rad av mindre lyckade kulturinstitutioner. Kalmarsalen, Byteatern och man ska våga säga det ”det nu rivna biblioteket var bättre”. Och nu kulturhuset som har hanterats av en generation politiker som tycks vilja gå till historien som en arkitekturens analfabeter. Som om man kan luta sig tillbaka och leva på historiens goda exempel. Okej, det blev lite spetsigt kanske, tillägger Staffan Strindberg.

Staffan Strindberg är inte ensam i arkitektkåren om att reagera. Leo Eriksson, före detta stadsarkitekt i Borgholm, menar att trenden är att arkitekturen hanteras styvmoderligt i upphandlingar.

– Det är liksom bortglömt. Det ser man på många håll. Det är synd när man nu tar tag i något och inte gör det bästa av det. Det är nästan en oförmåga. Ingenjörerna har tagit över och arkitekter gör lite krusiduller ungefär, säger Leo Eriksson.

Johan Kjellnäs, arkitekt och partner på Tengbom, är inte insatt i det specifika projektet och var inte med i anbudsskedet där Tengboms bud var 4,2 miljoner högre än det vinnande. Men att det finns arkitekter som håller låga priser, är inget unikt, menar han.

– Det jag kan säga generellt är att det alltid finns ”arkitekter” som konkurrerar med låga priser. Går man in med lågt pris kan man räkna med att där inte kommer finnas den uthållighet och möjlighet till den kreativa process som krävs. Det i sin tur kan då leda till en torftig utformning eller låt säga en minsta möjliga lägsta nivå för att få bygglov, säger Johan Kjellnäs.

Det var 18 år sedan som idén om ett kulturcentrum på Tullslätten kläcktes. Efterhand växte projektet från att vara en kommunal angelägenhet till att inkludera såväl Byteatern som Linnéuniversitetet och Kalmarsunds gymnasieförbund. Den arkitektoniska ambitionen var inledningsvis hög. Kontakt hade tagits med arkitekten Dorte Mandrup som fick i uppdrag att gå vidare med Tullslätten som plats. Den danska byrån levererade en första förstudie över hur de olika funktionerna skulle kunna placeras in på platsen. Kommunen var inte nöjd med resultatet och Dorte Mandrup slopades. Tengbom arkitektfirma anlitas för en ny förstudie, en sambandsutredning, som blir klar 2013. Detaljplanearbete startar genom olika utredningar som arkeologiska förstudier och kulturhistoriska rapporter. Årets därpå hålls ett startmöte och budgeten spikas till 234 miljoner kronor plus 5 miljoner för detaljplanearbetet.

Projektledare på kommunen under en lång rad år var Annika Fonseca på kommunledningskontoret.

– Jag tror jag kom in 2014. Det togs ett fullmäktigebeslut om kulturkvarteret då. Det ska vara en kreativ, välkomnande miljö för alla. Ett vardagsrum. Vi har inte fått någon signal om att arkitekturen skulle vinna priser. Det har aldrig varit fråga om att bygga operahuset i Sydney. Vill man ha en spetsigare arkitektur får man utlysa en arkitekttävling, säger Annika Fonseca.

När projektet drog ut på tiden hann det krympa tillbaka till ursprungsläget igen. Linnéuniversitetet och Kalmarsunds gymnasieförbund hoppade av och efter ytterligare några år, 2016, så står det klart att inte heller Byteatern kommer vara med. Pengarna räcker inte till det. I stället får Kalmar hamn i uppdrag att bygga om teatern på hamnområdet. Men posthuset blir ledigt. Tengboms kläcker idén att biblioteket flyttar in där, och kulturskolan får gamla biblioteket istället.

– Sedan evakuerades Djurängsskolan till Tullbro. Jag var inte inblandad då men där någonstans ändrades planerna. Man tog in Tengboms på ramavtal för lokalprogrammet. Senare lämnade de för de ville kunna lämna ett anbud på byggnationen. Vi räknade själva på lokalprogrammet efter det och fick banta ner för att ha råd med det.

2017 gjordes en upphandling. Inte av kommunens upphandlingsenhet utan av projekt- och byggenheten på kommunledningskontoret, med hjälp av konsulter. Tre arkitektkontor lämnade anbud: Nylin&Myhrberg, Tengbom och Gert Wingårdh. Nylin&Myhrberg erbjuder sig att göra jobbet för 1,7 miljoner kronor. Tvåans pris var 4,9 miljoner och treans 7 miljoner.

När urvalskriterierna viktats mot varandra stod det klart att Nyhlin&Myhrberg GI AB hade vunnit. Firman är ett dotterbolag till Germund Israelsson Ingenjörsbyrå med kontor i Göteborg och Linköping. Tre arkitekter, tre konstruktörer och en civilingenjör jobbar där och bland de referensobjekt som företaget självt lyfter upp finns tilläggsisolering och ny fasadbeklädnad på sex punkthus, nybyggnation av ett par högre flerbostadshus, ett äldreboende, villor och parhus.

För att bli få rita Kalmars kulturhus var ett av kraven ett referensobjekt för publik byggnad, gärna med kulturell koppling. Det fanns i form av de nya entréerna på Blå Stället.

– Det som var viktigt var att allt skulle få plats. I upphandlingen såg vi till ekonomin och att det fanns referenser från publika byggnader. Nylin&Myrberg uppfyllde alla kriterierna. Vi skulle utgå från den befintliga byggnaden och hade fokus på innehållet. Spelrummet var begränsat, säger Annika Fonseca.

Toni Sjöö, bygg- och projektenheten på kommunledningskontoret, understryker att funktion varit i fokus, särskilt akustiken.

– Vi har använt vassa och duktiga akustiker. Top notch. Det styr också hur vi bygger.

Annika Fonseca och Toni Sjöö tror att den nya kulturskolan kommer att bli väldigt fin när den är klar.

– Vi har ju haft diskussioner med samhällsbyggnadskontoret och stadsarkitekten också där vi har pratat om materialval till exempel.

Maria Houmann, stadsarkitekt, menar att kontoret kom in sent i bilden. Bygglovsansökan var nästan klar.

– Vi har bedömt bygglovsansökan som ett bra förslag. När vi kom in i bilden var arbetet långt gånget. Vi var inblandade i vilket tegel det skulle vara och fasadkulörerna. Det var en dialog när det var färdigritat. Vi kan ha synpunkter men som myndighet kan vi inte stoppa om det inte är en fullständig katastrof, säger hon.

Att utlysa en arkitekttävling, där arkitekturen i sig blir avgörande, är kostsamt och kräver ett politiskt direktiv. Något sådant har inte delats ut. Bertil Dahl (V), tidigare kommunalråd, nu andre vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden, har varit mycket engagerad i kulturkvarteret från start, och han är glad att bygget är i gång och menar att det absolut viktigaste är att det blir ett nytt hus till kulturskolan.

– Vi gör inte ett hus för att det ska sticka ut. Det här har tagit tid och det är dyrt att bygga. Vi bygger förskolor, skolor, badhus, ishall och många kämpar för att hitta pengarna. Vi vill inte lägga för mycket på utseendet. Vi har inte tänkt att vi ska ha en dålig ritning, huset ser bra ut. Men det finns en gräns för hur mycket man kan lägga på hur det ser ut, säger Bertil Dahl.

Att satsa på kultur menar han är mycket viktigt för en stad eftersom det är en satsning på stadens utveckling.

– Jag är jättestolt över att vi har kunnat satsa så här mycket. Det är inte självklart med ett nytt bibliotek och kulturhus.

Johan Kjellnäs ser arkitektkostnader på ett annat sätt, särskilt när det kommer till kulturhus och liknande offentliga byggnader med central placering i en känslig miljö. Utformas beställarens förfrågan med förutsättningarna att lågt pris ska ha stor betydelse för hur anbudet bedöms, så öppnar man för en lägsta nivå, menar han.

– Det här är ett projekt i 200-miljonersklassen. Om det slutar på 2 miljoner mer eller mindre får oerhört stora konsekvenser för stadsrummet under lång tid framöver. Risken är stor att byggnaden inte harmonierar och samspelar med platsen, staden, och att den inte får en karaktär som attraherar. Ett kulturhus karaktär anser jag måste ha en hög nivå, i synnerhet i det centrala historiska och kulturella sammanhanget i Kalmar, säger han.

Staffan Strindberg hänvisar till propositionen ”Politik för en gestaltad livsmiljö” och särskilt skrivningarna om att kvalitet inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden, att kunskap om arkitektur, form och design ska utvecklas och att miljöer skall gestaltas väl och framför allt att det offentliga ska agera förebildligt. Riksdagen antog målsättningen 2018.

– Arkitektur och stadsbyggnadskonst är starkt förknippat med kultur och ett kulturhus kommer att stå för vilka vi är, vi som bor i Kalmar. Det handlar inte om att vinna priser, den lyckan är kort, det handlar om att få en väl gestaltad miljö att vara stolt över länge.

Barometern har sökt Nylin&Myhrberg arkitekter som hänvisar till GI Ingenjörsbyrå. Barometern har förgäves sökt kontakt med vd:n.