Diakon uppskattar möten med människor i olika situationer

Sedan 2017 arbetar hon som diakon i Döderhults församling. Innan hon kompletterade sin pedagogutbildning och vigdes till diakon i Växjö domkyrka tjänstgjorde hon som pedagog i församlingen. Monia Ivarsson har även en bakgrund som undervisande lärare på olika skolor.

– Jag kände tidigt att jag ville göra en insats för andra människor. Jag drömde om att åka till Afrika och delta i hjälparbete. Så blev det inte. Min mamma föreslog att jag skulle göra insatser här hemma i Sverige och det tog jag fasta på, säger Monia Ivarsson när OT träffar henne på diakonigården Ekersro för en intervju i serien ”Jag och mitt jobb”.

Vi kommer till Ekersro vid lunchtid en onsdag vilket innebär att det är dags för veckans sopplunch. Ett mycket uppskattat inslag i församlingens verksamhet sedan snart två år tillbaka.

Monia leder arbetsgruppen som består av både anställda i församlingen och frivilliga som hjälps åt med att tillaga soppa som sedan serveras till gästerna. Mellan 30 och 40 personer i olika åldrar brukar delta.

– Soppluncherna är uppskattade. Alla är välkomna att äta för ett pris av 40 kronor och vi ser det här som ett sätt att ge människor möjlighet att träffas och umgås under trivsamma former samtidigt som de kan äta lunch, säger hon.

Samlingarna är ett resultat av att församlingen efter pandemin ville skapa nya mötesplatser. Valet föll på att bjuda in alla intresserade till Ekersro på onsdagar. Förutom luncher ordnar man med kafé på eftermiddagarna. Sommartid flyttar man ut till uteplatsen och trädgården där Monia startat det hon kallar grön diakoni.

– Tidigare hade vi ingen trevlig utemiljö, men det har vi skapat och nu tar vi tillvara den genom att de som besöker oss får delta i odlingssysslorna, njuta av grönskan och blommorna. Det vi odlar tar vi tillvara och vi använder till exempel blommorna som altarblommor i kyrkan, säger Monia och pekar på några större odlarlådor i ek.

– Vi sökte pengar från olika fonder för att kunna finansiera inköpen av lådorna. De gick också igenom och det är vi glada över, säger hon.

I sitt arbete som diakon leder Monia Ivarsson flera samtalsgrupper som syftar till att ge deltagarna ge stöd – och när det finns behov – tröst. Sorgegrupper med deltagare som mist anhöriga finns också liksom grupper som vänder sig till de som drabbats av psykisk ohälsa. För att få kontakt med människor har hon samarbete med bland annat kommunens projekt Vägknuten och organisationen Hela människan. Via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan också församlingen nå människor som är i behov av arbetsträning och sysselsättning.

– Jag känner att jag kan göra viktig insatser genom att finnas tillhands genom att lyssna, stötta och ta del av människors livsberättelser, säger hon. Döderhults diakon framhåller gärna mötena med människor som det bästa med sitt arbete. Möten blir det även under högmässorna i kyrkorna inom Döderhults församling där även Påskallavik, Kristdala och Bockara ingår.

– Högmässorna betyder mycket och visar att vi är en en öppen kyrka där alla ska rymmas och få plats, säger Monia som har svårt att komma på några egentliga nackdelar med sitt jobb.

– Jag trivs väldigt bra och ser egentligen bara fördelar, men man måste vara strategisk och fokuserad på vissa områden i taget. Vår uppgift är att vara en resurs och fylla glappet där samhället inte alltid räcker till, säger hon.