Christian Gustafsson: ”Efter Quennevilles kritik – hur hanterar IKO det här?”
Min kollega Jesper Hallberg skulle intervjua David Quenneville efter måndagsträningen. Förväntningen på intervjun från min sida var typ: "Tränaren bestämmer, jag får göra det bättre", "laget är viktigast" och så vidare.
I stället blev det något helt annat.
David Quenneville – som halvhjärtat sa att han har saker att jobba på i defensiven – gick mer eller mindre till attack mot sin tränare.
Han lät i det närmaste chockad över att ha blivit sidsteppad.
Självkritiken – i princip lika med noll.
"Vi är etta i ligan i powerplay och ändra på det...det kanske inte är världens bästa idé. Men jag är inte coach. Martin tycker att jag har problem defensivt och att laget är bättre utan mig".
Den eländiga plus/minus-statistiken skyllde han på att han varit inne när det varit tom kasse fem gånger.
Han hänvisade till 1–4-torsken i Luleå i lördags. "Det var uppenbart i lördags, vi släppte in fyra mål, och det är svårt att vinna matcher då. Det såg inte ut som att så mycket förändrades om jag var med i laget eller inte. Det finns större problem".
Med ”större problem” menar han i klartext att han själv inte är problemet, utan att det finns ett försvarsspel som inte fungerar.
Det är inte så ofta man hör spelare kritisera sina egna på det sättet.
Sedan fortsatte han: "Jag är extremt besviken" och att det känns som "a slap in the face".
När Quenneville dundrade in ett slagskott på måndagsträningen firade han genom att ge tränarna en lång och tydlig "såg ni det där då?"-blick.
För några veckor sedan – efter att ha avgjort mot Frölunda – sa Quenneville att han älskade klubben och laget.
Nu? "Saker har tagit en total 180-graderssväng sedan dess".
På frågan om sin framtid i klubben svarade Quenneville: "Folk som tjänar betydligt mer än jag tar de här besluten, jag bara jobbar här och jag jobbar här till jag inte jobbar här längre" och "saker ändras, organisationer ändras, 'new staff' kommer in".
Han kunde ha bitit ihop, hållit tyst och kämpat på.
I stället visar han tämligen taskig attityd och ser inte sin egen del i problemet.
• • •
I lördags inträffade det märkliga i att båda bröderna Quenneville – David i IKO, John i Leksand – förpassades till läktaren samma kväll. Det sägs att John har haft problem attitydsmässigt uppe i Dalarna och att Björn Hellkvist & Co nu tröttnat.
Lillebror David har inte omgärdats av några attitydproblemrykten.
Förrän möjligen nu, vill säga.
• • •
Det går – om vi ska "jump into bryta kontrakt-conclusions" – att dra lite paralleller till Timrå. De skickade i väg sin offensivt bäste back – Joey LaLeggia – och plockade in en defenesivgeneral – Joonas Lyytinen – och fick ordning på en hel del.
Det är väl inte omöjligt att IKO gör samma drag här.
Ut med en skicklig säkerhetsrisk, in med en riskminimerande deffgeneral.
David Quenneville skulle också vara en relativt enkel spelare att bryta med. Han tjänar inte så mycket, han är med sin poängförmåga attraktiv för exempelvis finska eller tyska ligan.
Men ta det med en hypotetisk nypa tills vidare, salt baes.
• • •
Martin Filander ville på måndagen inte berätta om David Quenneville finns med mot HV71. Kanadensaren själv var dock öppen – han är petad igen.
Dale Weise köpte inte spelidén förra säsongen, det tog inte så lång tid innan han rök. Nu ställer sig David Quenneville på både barrikader och tvären och kastar inför öppen ridå sina tränare under ”vi har större problem än mig”-bussen.
När man som tränare gör en sådan här, kontroversiell åtgärd förväntar man sig så klart en reaktion.
Tränare säger ofta att de vill ha högt till tak, att reaktioner är av godo. Martin Filander är en erkänt human och överinseende ledare. Kanske gillar de vad de hör från "Q". Men tillåt mig tvivla.
Det här känns som lite för mycket för att bara nollställa. Man kan säga saker inåt, men inte utåt. Taket är inte hur högt som helst.
Jag blir förvånad om Filander och general manager Fröberg bara sväljer, stryker streck och går vidare.