Glasmuseum blåste upp besökssiffrorna
Sommaren 2011 fick den nedlagda glashyttan i Boda nytt liv. Då öppnade The Glass Factory, något som Emmaboda kommun beskrev som ”den största kulturhändelsen i Glasriket på många år”.
Sedan dess har tiotusentals besökare kommit till Boda för att ta del av utställningarna. Ortsbor menar att bygden har levt upp och The Glass Factory har fått sällskap av Hönsa-Lottas luffarmuseum som huserar tvärs över vägen.
Men exakt hur många är det egentligen som besöker museet varje år?
Ett svar finns i The Glass Factorys verksamhetsberättelser, som Barometern-OT har läst. Enligt 2018 års upplaga hade museet 24 000 betalande besökare det året. Till Myndigheten för kulturanalys har museet rapporterat en besökssiffra på 55 000 samma år.
De siffrorna stämmer inte.
I själva verket var det knappt 9000 personer som löste entré till museet under 2018. Trenden är vikande och besökarna blir färre för varje år.
Här saknas innehåll
En tidigare anställd som Barometern-OT varit i kontakt med har undrat varför ingen reagerat tidigare.
– Det var väldiga fantasisiffror, men det skulle man liksom inte prata om, säger den anställde.
Även från politiskt håll kommer kritik.
– Man måste vara noggrann med vilka siffror man rapporterar så att det är tydligt vad siffrorna anger. Räknar man antal dörröppningar får man siffran 55 000 men det är naturligtvis inte samma sak som antalet besökare. Man måste hålla sig till en transparent redovisning så att man vet vad kommunen gör för sina pengar och får för sina pengar, säger Emma Åhlander (M), ordförande i bildningsnämnden.
Hon var emot köpet av glassamlingarna och röstade nej när beslutet fattades. Hon tycker fortfarande inte att glaset är en kommunal angelägenhet även om hon beskriver själva museet som fantastiskt. Oppositionen har också hela tiden velat ha en tydligare redovisning av verksamheten.
– Vi har efterfrågat det men svaren har varit undanglidande, säger Emma Åhlander.
Verksamhetsberättelserna ger en bild av ett museum med stor dragningskraft och massor av aktiviteter som lockar fler än 20 000 besökare varje år.
Men om man studerar hur mycket pengar museet faktiskt fått in på entréavgifter framträder en annan bild. De betalande besökarna är inte ens än hälften så många.
Två gånger, 2017 och 2018, har The Glass Factorys tidigare museichef Maja Heuer också redovisat besökssiffror till Myndigheten för kulturanalys. De siffrorna är ännu högre – 55 000 verksamhetsbesök.
Det är Maja Heuer som har författat verksamhetsberättelserna och rapporterat in siffrorna till Myndigheten för kulturanalys.
När Barometern-OT ställer frågor om saken medger hon att det blivit fel.
– De rena biljettköpen står inte i verksamhetsberättelserna, för oss var det de intäktsskapande besökarna som var intressanta, säger Maja Heuer.
Men i verksamhetsberättelserna står det 24 000 betalande besökare, hur kommer det sig?
– Så ska det inte vara, jag borde ha skrivit intäktsskapande besökare i stället.
The Glass Factory har, enligt Maja Heuer, använt tre vedertagna kategorier av museibesökare, se faktaruta. Men kategorierna har blandats ihop.
Så mäts besöksantalet
Betalande besökare: De som löst biljett.
Intäktsskapande besökare: De som besöker anläggningen, förutom museibesökare räknas fikagäster och de som deltar i workshops.
Områdesbesökare: Antalet dörröppningar, mäts med hjälp av en räknare i dörren.
Källa: Maja Heuer, The Glass Factory
Enligt Maja Heuer är det ett problem att det inte finns någon nationell standard. Alla museer räknar besökare på olika sätt och därför blir det svårt att jämföra. Dessutom har en del museer inträde och andra inte.
– Det blir förvirrande, jag förstår det, och det skulle vara bra att hitta ett bättre sätt.
Vad tänker du nu om den redovisning som varit?
– Den kan absolut göras tydligare, men vi har haft det så här i tio år.
Till Myndigheten för kulturanalys har det redovisats ännu högre besökssiffror, 55 000, hur kommer det sig?
– Vi har redovisat områdesbesökare istället för intäktsskapande besökare, så ska det inte vara, det är fel.
Vad vill du säga till de som tycker att de här siffrorna är uppblåsta?
– Jag känner inte att siffrorna är uppblåsta. Det är såklart inte bra att det står fel, men de tre kategorierna är rätt. Politikerna vill veta hur många biljetter det sålts så det är bra att lägga till det. Allt kan göras mycket bättre, vi måste vara mer noga.
När Maja Heuer slutade som chef på The Glass Factory i augusti i år fick kommunens tjänstemän anledning att titta närmare på siffrorna.
– Vi vill ha ordning och reda och då är det de faktiskt betalande som är ett nyckeltal, säger Lennart Werner, bildningschef i Emmaboda kommun sedan 2015.
Vad tänker du om att det har varit fel i statistiken?
– Det är inte bra.
Vems ansvar är det?
– Det är i hela styrkedjan. Jag har också ett ansvar för att det inte har kommunicerats på rätt sätt. Jag svär mig inte fri från ansvar men jag har haft fokus på skolfrågor i mitt uppdrag.
Vad var syftet med att blåsa upp siffrorna?
– Syftet har väl varit att visa på vilket besöksmål det är, att man lockar besökare, säger Lennart Werner.
The Glass Factory
Museet The Glass Factory i Boda drivs av Emmaboda kommun och är placerad under bildningsnämndens kulturutskott. Verksamheten håller dock på att flyttas till kommunstyrelseförvaltningen.
Museet öppnade 2011 efter att kommunen köpt glassamlingarna från Kosta, Boda och Åfors av Orrefors Kosta Boda för 10 miljoner kronor.
Hela processen var snabb och kom senare att få kritik av kommunens revisorer.
Den 18 juni 2011 invigdes museet av Socialdemokraternas relativt nya partiordförande Håkan Juholt. Från starten och fram till augusti 2019 har Maja Heuer varit museichef.
Just nu utreds verksamhetens framtid av kulturchefen Jan Dzedins som också fungerar som museets chef. En ny museichef ska rekryteras nästa höst.
The Glass Factory finansieras av Emmaboda kommun. Museet har dessutom sökt och fått olika projektbidrag från Region Kalmar län, Kulturrådet och Tillväxtverket.
The Glass Factory har åtta anställda, totalt 6,35 tjänster.
Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten ska på regeringens uppdrag utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet.
Myndigheten skiljer på två typer av besök
Anläggningsbesök: Besök på museets inomhus- eller utomhusanläggning såsom avgiftsbelagda och gratis utställningar, restaurang, butik, toalett och foajé.
Verksamhetsbesök: Besök på de områden på museet som har entréavgift eller motsvarande delar på ett museum med fri entré.