Ekonomichef Martin Nilsson om Högsbys nya ”prislappssystem”

Tidigare har Högsby kommun gjort budget utifrån tidigare års budget, något som brukar kallas att görs ”budget på budget”.

Det nya sättet att göra budget som kommunen nu implementerar vänder på steken och utgår från vad saker och ting borde kosta. Det här är inget man har hittat på själva. Det är paraplyorganisationen Sveriges kommuner och regioner som har tagit fram modellen som utgår från så kallade tekniska ramar.

– Då är det att man borde klara sig på det, säger Marin Nilsson, ekonomichef på Högsby kommun.

Den tekniska ramen för en verksamhet är alltså en basnivå som bestäms av prislappar.

Prislapparna sätts huvudsakligen utifrån två saker. Det ena är den genomsnittliga kostnaden i hela landet för en viss åldersgrupp, exempelvis personer över 90 år i äldreomsorgen eller barn grundskolan 7–15 år. Den andra delen är ett utjämningssystem som tar hänsyn till kommunens förutsättningar, till exempel vad det gäller graden av glesbygd och kommunens demografi.

När det är uträknat får man en prislapp på vad exempelvis ett barn i förskolan borde kosta för kommunen. Sen multiplicerar man det med antalet barn och kan då få fram en teknisk ram för förskolan.

När alla ramar är lagda och man avsatt två procent till överskott så blir det pengar över. Martin Nilsson räknar med att det blir ungefär 30–40 miljoner 2025. Då är det dags för politiken att börja jobba och bestämma hur dessa ska fördelas.

– Politiska prioriteringar blir tydligare, säger Martin Nilsson.

De här prislapparna finns bara på det som är lagstadgad verksamhet. Dessutom finns det en del verksamhet såsom sophämtning, vatten och avlopp som helt finansieras av avgifter.

Allt annat handlar om vad politikerna vill prioritera. Och hur mycket man har att spela med kanske blir lite tufft första året men sen kan det bli bli lättare.

– Det kommer att finnas mer för politiska prioriteringar när vi anpassat vår kostym, säger Martin Nilsson.