Politiker fick lektion i hoten mot demokratin

Det sa statsvetaren Emil Uddhammar, professor vid Linnéuniversitetet, på kommunfullmäktige i Mörbylånga.

Han försökte fördjupa diskussionen om att demokratin är hotad. För att populistiska partier som ropar på hårdare tag och mindre invandring vinner mark. Eller av den nya tekniken, där hackare via Facebook anklagats för att ha avgjort det amerikanska presidentvalet.

Det som är tydligt är att under demokratins hundra år har partierna blivit mer frånkopplade från sina väljare, enligt Emil Uddhammar. Förr finansierades partierna mest av medlemsavgifter. När nu medlemsantalet minskar i de flesta partier ökar istället det kommunala partistödet, som landets fullmäktigeledamöter själva beslutar om. Han konstaterade dock att partistöden i Mörbylånga är lägre än rikssnittet.

Det finns också en teori om att tjänstemännen numera fattar besluten istället för politikerna, men där visar studier att politikerna fortfarande fattar avgörande beslut.

– Det finns en risk att politikerna mer och mer växer samman med den kommunala byråkratin, och att inputen från medborgarna blir mindre i och med att medlemskapet blir mindre. Det är ett bekymmer vi ser framför oss, säger Emil Uddhammar.

Han menar att populismen delvis kan ses som kritik mot eliter i etablerade samhällen, brexit är kritik mot det liberala etablissemanget i Bryssel. Han menar att det finns populistiska inslag hos de allra flesta partier i dag, att politiker lovar mer än man kan tänka sig få in i skattekronor så att man riskerar få budgetunderskott. Populismen handlar också om att man vill slå vakt om sitt eget land och kultur. Populism är enkla svar på svåra frågor.

Nya partier kan också bli anklagade för att vara populistiska av gamla partier som känner sig hotade, menar Emil Uddhammar.

– Den här debatten om populismen handlar om att de gamla eliterna känner sig hotade när nya partier växer starkt.

När de populistiska partierna fått makten kan det bli så att ta måste ta ansvar och åka till Bryssel och förhandla och de populistiska dragen tonas ner, enligt Uddhammar.

– Det kan också bli så att man missbrukar sin ställning och inskränker yttrandefriheten eller liknande och det måste vi alltid vara uppmärksamma på.

Emil Uddhammar pratar också om vad som händer när väljarna inte känner att politikerna lyssnar innan beslut fattas. Något som han menar kan vara en förklaring till kritik mot invandring som vuxit fram i Europa.

– Om det kommer kritik från väljarna så säger politikern ”det här är nödvändigt”. Det är väldigt nedlåtande att säga så till en väljare. Att bara säga ”det finns bara en enda väg” gynnar populismen, säger han.

Han höjer också varningsflagg mot tendensen att partierna samlas i mitten för att vinna mesta möjliga antal röster – liberalism, konservatism, gröna, socialism, socialism – alla ideologier har sin plats så länge man har demokratin, menar han.

Enligt Emil Uddhammar kanske det behövs ytterligare några år och val innan forskare kan se om tekniken och stora nätjättar som Facebook verkligen har någon inverkan på demokratiska val.

– Det är en oerhört stark debatt i USA kring detta, och det är på gång en sträng reglering kring sociala medier i Europa nu. Många människor tycks ta nyheter den vägen och då filtreras inte nyheterna genom nyhetsredaktioner. Detta gillar inte de liberala eliterna. Då blir det mer kritik mot dem och det de står för, säger han.

– Vi bör vänta några val innan vi drar tydliga slutsatser, men visst är det ett nytt landskap en ny verklighet. Det handlar inte bara om demokrati – vi blir mer och mer i händerna på en högteknologi som vi inte förstår själva.

Efteråt satte sig politikerna gruppvis över partigränserna för att diskutera frågor som om de har tillräcklig information innan de fattar ett beslut. De funderade också över Emil Uddhammars förslag att utse kommunens politiker genom lottning ett år i taget istället för val var fjärde år.

– Bra. Då får de som aldrig vill engagera sig nu engagera sig i politiken, sa Eva Folkesdotter Paradis (M).

– Om man bytte politiker varje år skulle det nog bli mer tjänstemannastyre i kommuner, sa Henriette Koblanck (S).

Anders Wassbäck tyckte det var en allvarlig sak som skadar förtroendet till väljarna om alla partierna hamnar i mittfåran,

Monica Orthagen (MP) och Eva Folkesdotter Paradis (M) tyckte metaforen om demokratin som ett gammalt hus som behöver renoveras, fönstren behöver oljas in och kittas om emellanåt, var träffande.

– Men det är ett stort steg från den teoretiska världen till den praktiska.