Här saknas innehåll

Jörgen Ström: Klart att Amos högst osannolika avancemang till handbollsligan är en höjdare – men för mig är kvalserierysaren till Hockeyallsvenskan det som sticker ut mest. Ett episkt drama i tio omgångar som avgjordes först i sista omgångens slutminuter när Nybro Vikings gjorde precis vad som behövdes. Sedan en olidlig väntan på slutsignalen i Kalmar innan Liljas Arena exploderade. Idrottens himmel och helvete på en och samma gång.

Christian Gustafsson: Enkelt. När speedwaysporten återuppstod från någon slags publik- och intresselöst dödsrike. Plötsligt var det som i gamla tider, ni vet när speedwayen var en folksport. Totalt över 12 000 personer betalade entré när Dackarna och Västervik möttes i SM-finalen. Dackarna vann guldet och motorstadion i Målilla kokade som vore det 2007. Livsbejakande.

Henrik Eriksson: För mig är det svårt att bortse från Amos lilla bragd att ta sig till Handbollsligan. Att ett samhälle utan ett café kan ta klivet upp i högsta serien i en av landets mest omtyckta sporter är en väldig bedrift. Det var som en midsommarfest inomhus efter avancemanget med lyckliga skrålande vuxna och barn som sprang omkring och lekte i strumplästen. Idrott när den är som vackrast.

Herman Rydeberg: Att både Nybro Vikings och Kalmar HC tog sig genom nålsögat från Hockeyettan upp till Hockeyallsvenskan. Nybro Vikings lyckades vinna uppflyttningsgruppen i Allettan slutspelet och fick sin plats direkt. Kalmar HC i sin tur kom tvåa i gruppen och fick först sin plats i landets näst högsta serie efter det att Kristianstads IK sparkats ut på grund av sin ekonomi. Att två lag av de 40 som inför säsongen hade chansen att gå upp kommer från närområdet är faktiskt helt osannolikt.

Victor Laag: Den makalösa kvalserien till Hockeyallsvenskan… Kalmar FF:s vinst mot Malmö FF… Jag fastnar ändå i speedway. GP-serien återvände som brukligt till Målilla, men den här gången mitt i sommaren. Det var högsommarvärme, mängder av polacker på läktaren och knökfullt på Skrotfrag arena. Lägg där till att det var ytterst spännande rent sportsligt där Fredrik Lindgren körde av i finalen.

Jesper Hallberg: Kvalserien till Hockeyallsvenskan var minst sagt sjuk. Både Kalmar HC och Nybro Vikings slogs om en plats hela vägen in i det sista – och det hela slutade med att båda två till sist gick upp. Slutomgången var helt sanslös och jublet i Nybro visste inga gränser under flera veckor. Dackarna tog andra SM-guldet på tre år och lagledaren Mikael Teurnberg håller på att bygga en dynasti i Målilla.

Lasse Hansson: Den kom för nio månader sedan när Amo firade serieseger och att laget för första gången tog sig upp i handbollsligan. Det var känslofyllt att vara där mitt bland skumpa, konfetti och glädjetårar i hela Amokabel hallen. Det var Stockenberg, Lundberg och hela familjen Blad som efter många års slit äntligen fick stå där framme vid det stora målet.

Jörgen Ström: Även om IFK Kalmar varit en sorglig dödskamp så går inte att välja något annat än IK Oskarshamns usla höst. För mig var det ändå inte helt oväntat med tanke på att IKO för första gången under SHL-epoken kom till spel med förväntanstryck. I princip alla experter hade laget på slutspelsplats i förhandstipsen. Sånt brukar ofta slå tillbaka på klubbar som balanserar på skör lina.

Christian Gustafsson: Ännu enklare. Det här var säsongen när IK Oskarshamn inte skulle behöva oroa sig för nytt SHL-kontrakt. Snarare var frågan om de skulle gå direkt till kvartsfinal eller behöva ta omvägen via åttondelen. Vi vet – redan nu – hur det gick. Allmänt kaos, floppar hit, fiaskon dit och laget var avhängt redan i november. Nu väntar rader av träningsmatcher fram till kvalet i mars. Dock: hockeyns system är förlåtande. Vinn säsongens sista match, så hänger du kvar.

Henrik Eriksson: Kalmar Saints debutsäsong i Basketligan såklart. Två vinster på en hel säsong? Officiellt var det fem, men jag räknar inte segrarna mot Fryshuset. Det var ungefär som att vinna mot Solstollarna i kategorin mörkt drama. Det var faktiskt helt obegripligt att man spelade på samma sätt, i varje match, under en hel säsong och vägrade att förändra.

Herman Rydeberg: IFK Kalmars dikeskörning i damallsvenskan. Det var minst sagt skakigt i IFK Kalmar i år. Klubben var inte långt från konkurs, mängder av spelare lämnade under säsongen och truppen var slutligen uppbyggd av spelare som varken var mogna eller rustade för nivån. Tre poäng på 26 matcher och över 100 insläppta mål är klart logiskt sett till förutsättningarna men också pinsamt och ovärdigt. Jag hoppas att IFK reser sig 2024 och hittar tillbaka till sin identitet.

Victor Laag: IFK Kalmar och Kalmar Saints i all ära. Men hos mig är det svårt att bortse från den fiaskohösten som FBC Kalmarsund har gjort. Långa förlängningar på tränarsidan både hos herrarna och damerna, även om det verkar ha gnisslats internt. Storstjärnor som knappt spelat (Moa Tschöp, Kim Nilsson) och det kommer bli en kamp för att kunna nå slutspel. Lägg där till att FBC inte verkar ha tagit ”hotet” från Kalmar HC på riktigt allvar och satsningen har börjats skruva ned.

Jesper Hallberg: Svårt att inte svara Kalmar Saints på den frågan. Kom upp som nykomling högstaligan, klagade på domare, kommun – och tog sedan beslutet att dra sig ur i februari. Fiasko. Det tillsammans med IK Oskarshamns minst sagt svaga höst i SHL får min röst på årets största lokala idrottsfiasko. Det går så klart att nämna Craftstaden – som för tre år sedan spelade i allsvenskan – och nu är nere i innebandyns lägstadivision också, men jag kan nog inte stå för att det är ett regelrätt fiasko.

Lasse Hansson: Det kunde ha varit när jag förlorade en pingismatch i källaren på jobbet mot David Winberg… men det måste ändå vara dikeskörningen av damfotbollen. IFK Kalmars misslyckade satsning tog stopp innan den allsvenska säsongen hade satt fart. Ett klubbmärke drogs i smutsen och fick räddas upp av tappra egna unga tjejer som åkte på storstryk när de välbetalda proffsen hade lämnat och kassan var tom.

Jörgen Ström: Lokalt finns det väl få unga talanger som slog igenom på allvar så jag väljer svenske golfaren Ludvig Åberg. För ett år sedan var han nästan helt okänd. Under 2023 blev han proffs, vann nästan direkt en Europatourtävling, blev uttagen i Ryder Cup där han bidrog till att Europa besegrade USA och följde upp med att vinna också på PGA-touren. En spelare som mycket väl kan bli bäst i världen inom ett par år.

Christian Gustafsson: Jag säger som Palmeutredare Krister Petersson: Det går inte att komma runt Ludvig Åberg. Han var amatör fram till sommaren. Sedan har han svarat för ett sällan skådat genombrott i världsgolfen, med segrar på Europatouren, PGA-touren och en ledande roll i Ryder Cup-laget som slog USA. Nu är han kvalificerad för samtliga majors under 2024.  Vår nya superstjärna.

Henrik Eriksson: Jag såg Mileta Rajovic i KFF:s träningsmatch i en iskall inomhushall i Naestved 2022. Han var stor, rörlig och rätt bra då, men att han skulle kunna göra en sån impact först i allsvenskan och sedan i England såg jag inte komma. En supervärvning av KFF och Jörgen Petersson, Rajovic finns längst bort på andra sidan av skalan mot Mayron George.

Herman Rydeberg: Det är svårt att inte lyfta golfaren Ludvig Åberg här. Men dunder och brak har han slagit sig in i den absoluta toppen i den internationella golfen. 24-åringen från Eslöv har radat upp framgångar och klarat kvalgränsen i 23 av 24 tävlingar i en sport där konkurrensen minst sagt är mördande. Han har spelat in cirka 40 miljoner kronor under 2023 och lyckats vinna på både DP World Tour och PGA Touren. Och jag vet att Ludvig Åbergs resa bara börjat.

Victor Laag: Leo Carlsson var otrolig i Örebro och var en av de bärande spelarna i ett svagt Tre Kronor. Rättmätigt gick han som tvåa i NHL-draften och har direkt visat att han kommer att vara en av de bästa spelarna som Sverige någonsin fått fram. Att han dessutom visar att det inte finns någon som helst skam i att stamma är ett extra plus i kanten.

Jesper Hallberg: Zećira Mušović. Det var ända till slutet osäkert ifall Mušović ens skulle ta en VM-plats, men tog en plats, blev förstamålvakt och resten är som det så fint heter historia. Den 27-åriga Chelsea-målvakten blev nationalhjälte och har hyllats välförtjänt efteråt.

Lasse Hansson: Idrottsvärlden har fått se en komet av sällan skådat slag. Ludvig Åberg svingar som många amatörer en driver TSR2 även om skaftet är av styvare modell. Skillnaden är han slår bollen galet långt med en precision som är svår att fatta. Åberg klev i maj direkt från collegestudier till PGA-touren. Skåningen blev uttagen till Ryder Cup och vann med Europa.

Jörgen Ström: Daniel Ståhls VM-guld i diskus. Diskus är kanske ingen sexig gren, men det mentala spelet i slutkasten av VM-finalen var klassiskt. Slovenen Kristian Ceh gick förbi den länge ledande Ståhl med tävlingens näst sista kast, Ståhl svarade i sista kastet med en riktig urladdning och tog tillbaka guldet. En verklig idrottsbragd när precis allt stod på spel.

Christian Gustafsson: Erik Karlssons håll käften-säsong. Första back på 30 år att nå 100 poäng i NHL – trots att han spelade i usla San Jose Sharks. Vann Norris Trophy, priset som ligans bästa back. Tradades efter säsongen till Pittsburgh Penguins, för att få chansen att ta hem Stanley Cup. Det är fränt att världens bästa hockeyback kommer från Landsbro.

Henrik Eriksson: Han ger mig någon typ av Ivan Drago känsla, den där slovenen Kristjan Ceh. Ni vet, Dolph Lundgrens ryske karaktär i Rocky IV. Så när han drog iväg den där sista diskusen 70,02 i VM-finalen tänkte jag: ”Fan”. Det Daniel Ståhl gjorde sedan är nog det som sitter starkast i mitt minne nu. Han är lite kung ändå, Ståhl.

Herman Rydeberg: Den extrema dramatiken när Nybro Vikings tog sin plats i Hockeyallsvenskan i slutet av april. Nybro, Kalmar, Väsby och Hudiksvall hade alla hans på hockeyallsvenskt avancemang inför den sista omgången i uppflyttningsgruppen. Vikings vann med 6–1 och fick nervöst vänta på att slutsignalen skulle gå i de andra hallarna innan taket på Liljas Arena lyfte och det stod klart att Vikings skulle spela i Hockeyallsvenskan för första gången sedan 2009.

Victor Laag: Att det blev en direkt avgörande ”final” mellan Malmö FF och IF Elfsborg i herrallsvenskan. Ett häftigt crescendo på en fotbollssäsong som innebar publikrekord och mängder av historier under årets gång. Att dessutom kunna vara helt neutralt och bara kunna njuta av spektaklet var en trevlig händelse.

Jesper Hallberg: Tjafset mellan numera förre förbundskaptenen Janne Andersson och experten Bojan Djordjic. Det var till och med smärtsamt att se det på tv och det där klippet är tv-historia nu. Vidare är Erik Karlsson en personlig favorit och förra säsongen stod han för 101 poäng på 82 matcher i NHL, vilket var första gången på 30 år en back nådde upp i tresiffrigt antal poäng. Fick Victoriapriset i somras och är nominerad till Jerringpriset. Jag kommer hellre aldrig att glömma 52-årige Anthony Londons vilda firande efter att ha avgjort en match för sitt Bosnien och Hercegovina i D-VM. Tv-historia!

Lasse Hansson: Att idrott är idrott och att det finns mycket annat som är viktigare. August Frisk hörde alltid av sig när han hade tävlat. Den unge crossföraren vann varenda tävling i Sverige och visste knappt vad en motgång är. På junior-VM var han inblandad i olyckan som var nära att kosta honom livet. Det var många ovissa veckor på sjukhus. Nu sitter han på motorcykeln igen och vill fortsätta leva sin dröm.

Jörgen Ström: Jag tror att ett uträknat IK Oskarshamn kommer chocka alla med att vinna play out-serien mot HV71 och rädda kontraktet i SHL. Annars är det förstås OS i Paris och EM i fotboll som sticker ut. Speciellt OS när nu Jannes landslag lyckades med konststycket att bomma deltagande.

Christian Gustafsson: Det är något visst med de där åren som bara inträffar vart fjärde år. Åren när det är fetmästerskap i princip hela sommaren. När hela världen tittar på. Fotbolls-EM börjar 14 juni och pågår en månad, till 14 juli. Sedan kan man åka på nån liten semestertripp någon vecka, innan det är dags för OS i Paris juni 26 juli till 11 augusti.

Henrik Eriksson: Det är kanske inte så politiskt korrekt att skriva det här, men dam-VM får faktiskt ursäkta. När det är en sommar med först ett herrmästerskap i fotboll och sedan sommar-OS så saknar jag inte så mycket. Mer än bra väder då. Jag tror att veckorna i Tyskland och Paris blir något att verkligen se fram emot.

Herman Rydeberg: Här håller jag Europamästerskapet i fotboll i Tyskland för herrar högt. Efter ett herr-VM med glögg och lussebullar 2022 i Qatar ska det åter spelas mästerskapsfotboll på sommaren centraleuropeisk tid. Ska Kylian Mbappé få revansch efter finalförlusten i VM med sitt Frankrike? Eller kommer Englands sensation Jude Bellingham leda Three Lions till första mästerskapsguldet sedan 1966? Det enda tråkiga här är att lag som Slovenien, Rumänien, Albanien och Ungern är med när Sverige inte lyckades kvala sig dit.

Victor Laag: Svenska herrlandslaget i C-slutspelet i Nations League och den spännande bortamatchen mot Gibraltar. Jag bara skojar… Fotbollsallsvenskan är däremot stekhet och jag kan knappt bärga mig till arenorna slår upp portarna i april. En annan sak som kommer sticka ut: Jag tror att Henrik Jensen lämnar Kalmar FF under sommaren. Antingen att han blir plockad av en större klubb eller att han får sparken.

Jesper Hallberg: Japans – med Yushiroh Hirano i spetsen – framfart i B-VM i italienska Bolzano. Det luktar avancemang till till A-VM 2025.

Lasse Hansson: OS i Paris. Sommarspelen med massor av svenska förhoppningar. Truls Möregård, Sarah Sjöström, Armand Duplantis, Daniel Ståhl och så lagen i handboll, ridsport, beachvolleyboll och bordtennis för att nämna några höjdare. Men vi börjar med ett handbolls-EM redan i januari. Mumma!