"Vi behöver utlandsutbildad vårdpersonal”

Att komma till ett nytt land

Att bryta upp och börja om från början, är ett imponerande arbete att göra efter en flykt och i många fall, utsatthet, ibland fängelsevistelser med tortyr efter att ha levt i auktoritära system. Många gånger med långdragna processer med Migrationsverket innan det är klart med uppehållstillstånd och nytt medborgarskap.

Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från andra länder ska lära sig svenska, få legitimation och andra behörigheter. Så ska det vara men samtidigt finns det rent politiskt möjligheter att underlätta i processen.

De flesta är välutbildade medicinskt men anpassning behövs till vår lagstiftning, vårdprogram och vår kultur. Inte minst att klara svenskan på bästa sätt. Det ställer krav på Regionen och vi kan bli bättre och vara mera stödjande.

Vår utmaning

Vårdpersonal och patienter behöver bli bättre på att stödja integrationen i vården. Idag har utländska läkare och sjuksköterskor svårt att få praktikplatser, och många patienter vill till exempel ha en svensk läkare.

Läkare utbildade i icke EU land har hamnat mellan stolarna i Regionen när det gäller tydlig anställningstrygghet och löneutveckling och på socialstyrelsen när det gäller vägen fram till legitimation.

Andelen ”äldreäldre” ökar och andelen yngre minskar som kan dra in skattepengar.

Vi är beroende av gruppen nyanlända läkare och måste ta väl hand om dem i den konkurrens som råder idag.

Därför måste vi satsa på ett långsiktigt tryggt arbete med utbildning, handledning och integration. De ska snabbt känna sig trygga och välkomna och få ett framtidsperspektiv.

Den långa vägen

Mina sista 5 år som läkare har jag ägnat åt handleda nyanlända läkare. De flesta från Syrien.

Den erfarenheten av mötet med andra kulturer och fantastiskt duktiga och välutbildade läkare har varit omtumlande och lärorik.

Men det har skorrat hela tiden i den regionala organisationen vad gäller en bra anställningstrygghet och löneutveckling och de nya rutinerna för legitimation som infördes 2016 från socialstyrelsen. Bland annat ett hårt kritiserat kunskapsprov som endast 20 procent klarar.

Det är felkonstruerat och en utredning pågår på socialstyrelsen som är klar till jul hur det ska ändras.

Alla andra läkargrupper har reglerade villkor från läkarkandidater, AT, ST, EU-läkare som enligt EU fördraget om fri rörlighet på arbetsmarknaden får börja arbeta efter godkänd svenska, och hos oss med provtjänstgöring i 6 månader.

När det gäller läkare från Norden får de börja arbeta utan kontroller och det är också den gruppen som är överrepresenterade i IVO anmälningar och då framförallt danska läkare.

Vårdens utmaning

Alla verksamhetschefer som tar emot språkpraktikanter , oavsett, yrkesroll, måste arbeta med att förbereda arbetsplatsen och hjälpas åt att bekämpa rasism och negativa attityder både bland personalen och patienterna. Tyvärr finns allt för många exempel på rasism i vården och i samhället. Inte minst från SD som öppet uttalar negativa attityder till muslimer. Integrationsprocessen ska vara värdig och likvärdig med hur vi skulle vilja ha den om det gällde oss själva i en liknande situation

Regionen behöver en tydlig och rättssäker plan och rutin som siktar framåt för de enskilda läkarna och som går ut på att de ska stanna kvar hos oss när de erhållit svensk legitimation.

Margaretha Lööf-Johanson (S), distriktsläkare