"Skola för barnen - inte för marknaden”
Skattepengar ska gå till vård, skola och omsorg. Till klimatåtgärder, omfördelningspolitik och rättsväsende. Vi har alla en förväntan om att våra skattepengar ska användas ansvarsfullt och riktigt. Just därför är vinster i välfärden ett problem. Alltför länge har vi sett att pengar som skulle gå till elevernas undervisning istället blir vinstpengar till ägare av Sveriges stora skolbolag.
Sverige är unikt i att tillåta vinstutdelande aktiebolag att driva skolor. Privata alternativ finns även i andra länder, men här drivs skolorna istället genom stiftelser eller andra organisationsformer där pengarna är bundna till skoluppdraget.
Vi är många som länge drivit på för att begränsa skolkoncernernas möjligheter att plocka ut vinstpengar. Även liberala opinionsbildare argumenterar nu allt oftare för en förändring. Kanske finns därför nu en möjlighet att äntligen komma tillrätta med marknadsskolans värsta baksidor?
”För många av oss är det självklart att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, en syn som även delas av de små idéburna skolorna. Offentlighetsprincipen är en grundstomme i det svenska systemet. Men regeringen har senaste veckorna bytt åsikt fram och tillbaka, och på kort tid flera gånger ändrat utredningsdirektiven. Det inger inget förtroende.”Max Troendlé (MP), gruppledare Kalmar.
Miljöpartiet är det parti som lägger mest pengar i statsbudgeten riktat till skolan. Men vi är också måna om att pengarna ska användas rätt. Vi vill att skolpengen ska bli differentierad, vilket den också varit tidigare. Skolor som gör mer för sina elever måste kunna få mer i ersättning. Likaså måste kommuner ersättas för sitt utökade skoluppdrag, att alltid kunna erbjuda alla elever en skolplacering. Vi uppskattar att skolminister Lotta Edholm nu öppnat för en mer rättvis skolpeng och kommer driva på för att detta också ska ske.
Vinstuttaget och hur våra skattepengar används är inte det enda problemet med marknadsskolan. När en elev byter från en kommunal till en fristående skola så följer hela deras skolpeng med, vilket gör den kommunala skolbudgeten mindre. Vi har nyligen sett flera exempel där kommuner varnar för att etablering av nya friskolor riskerar att öka segregationen, försämrad kvalitet på undervisningen och risk för nedläggning av kommunala skolor - men trots det ser vi återkommande hur nya friskolor ändå beviljas.
Detta gäller i allra högsta grad Kalmar. SVT har nyligen gjort en granskning av de snabbast växande friskolorna, och då särskilt skolan Nordic International School. Skolan expanderar kraftigt, men mer än hälften av de berörda kommunerna varnar för överetablering och ökade kostnader. För Kalmar innebär det att kommunen måste skära i kostnaderna för de kommunala skolorna, vilket gör att kvarvarande elever får ungefär 25-30 färre lärare. Vi kan inte ha ett skolsystem där bolag expanderar på bekostnad av våra elever.
Miljöpartiet vill också öka möjligheterna till insyn i friskolornas verksamheter. För många av oss är det självklart att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, en syn som även delas av de små idéburna skolorna. Offentlighetsprincipen är en grundstomme i det svenska systemet. Men regeringen har senaste veckorna bytt åsikt fram och tillbaka, och på kort tid flera gånger ändrat utredningsdirektiven. Det inger inget förtroende. Ska skolkoncernerna ta del av välfärdens pengar, då borde också offentlighetsprincipen gälla även privata skolor.
I våra kommunala skolor har alla rätt att veta vad pengarna går till, och det måste gälla i alla skolor - det är trots allt våra gemensamma välfärdspengar det handlar om. Med vinstutdelning som syftet, när offentlig statistik kallas affärshemligheter och med skolpeng och skolval som är orättvist så slits Sverige som kunskapsnation isär. Experimentet med marknadsskola är en giftig cocktail.
Martin Arvidsson (MP), ersättare utbildningsnämnden Kalmar
Max Troendlé (MP), gruppledare Kalmar
Camilla Hansén (MP), riksdagsledamot, utbildningspolitisk talesperson
