”Popkulturen skildrar gårdagens alkoholnormer”
Men lyckas kulturen porträttera den samtida alkoholnormen, eller är bilden av ungas drickande snarare en förlegad bild av hur ungdomar drack förr. Från den svunna tid då kulturutövarna själva var unga? Frågan är om kulturen tappat förmågan att känna pulsen på den ungdomskultur den så gärna vill skildra?
Alkohol har alltid spelat en central roll i kulturens narrativ. I allt från storfilmer till nischade indiefilmer, från litterära mästerverk till musikaliska ballader. Den har tjänat som kittet som sammanfogar intriger och karaktärsutveckling och har till och med fått betraktas som en symbol för frihet och kreativitet.
Populärkulturen har en avgörande roll i formandet av våra uppfattningar och värderingar, framför bland unga. Så pass att regissören Ruben Östlund i en intervju i The Guardian, i våras, frågar sig om det inte bör krävas tillstånd för att använda en filmkamera. Filmer förändrar världen och det är viktigt att ta hänsyn till det när du är i det här yrket, menar han.
”Vi ser att unga inte alls är lika intresserade av att festa som tidigare generationer. År 2001 var tre av fyra mycket intresserade av att festa, medan det i år endast är fyra av tio. Och när de själva får brodera ut så säger de att det framför allt är föräldrar, släktingar och äldre som tjatar på att de ska dricka när det är jul, påsk, midsommar eller någon annan högtid, snarare än jämnåriga kompisar.”Mojtaba Ghodsi, vd för IQ
Kultur har potential att vara en röst för förändring och upplysning. Den kan lyfta fram och ifrågasätta förlegade normer. Filmindustrin har i vissa fall varit exemplarisk när det kommer till att subtilt visualisera samtycke på ett naturligt sätt i sexscener efter den MeToo-debatt som varit. Men när det kommer till alkohol har kulturen svikit sitt progressiva ansvar.
Så länge alkohol faktiskt var en central del av ungdomskulturen var det sannolikt befogat att porträttera alkohol på det sättet. Men idag är ungdomsdrickandet på historiskt låga nivåer. Andelen elever i nian som har varit berusade före 14-års ålder har minskat från var femte år 2000 till endast fem procent i år. Det är inte heller så som många tror att unga bytt ut alkohol mot knark. Det som faktiskt har hänt är ett historiskt skifte i ungas alkoholkultur.
Vi ser att unga inte alls är lika intresserade av att festa som tidigare generationer. År 2001 var tre av fyra mycket intresserade av att festa, medan det i år endast är fyra av tio. Och när de själva får brodera ut så säger de att det framför allt är föräldrar, släktingar och äldre som tjatar på att de ska dricka när det är jul, påsk, midsommar eller någon annan högtid, snarare än jämnåriga kompisar.
Fortfarande används alkohol i film och musik som en symbol för det dekadenta och glamorösa livet. Vi ser det i serier som exempelvis Eagles och Gaslight på SVT, liksom i sångtexter av artister som Veronica Maggio, LOAM och Fröken Snusk med flera. I vart och ett av dessa enskilda verk är det säkert befogat. Ingen ifrågasätter autenticiteten i det. En text eller en scen på film kan skildra ett verkligt liv, en blöt kväll eller ett fyllegräl. Men summan av alla enskilda verk ger en skev bild av alkoholens plats i ungas liv och riskerar att motarbeta den förändrade alkoholkultur som den unga generationen driver.
Det är dags att kulturen återtar sin roll som en kritisk röst och en spegel för samhällets brister, eller åtminstone uttolkare av samtida alkoholkultur. Kulturen har en potential att bidra till, och förstärka, det normskifte som en ny ungdomsgeneration faktiskt driver. Men då måste kulturen och kulturskaparna avlägsna det romantiska skimmer som omger alkoholen.
Mojtaba Ghodsi, vd för IQ
