”Nollvision krävs för bortförande av barn”
Den nya lagen från 2020 var alldeles för tandlös. Men för att trygga situationen för alla de som riskerar att tvingas iväg så behövs skarpare åtgärder.
När SVT förra året granskade de bortförda barnen så hade ett fåtal: 54 fått utreseförbud sedan den nya lagen infördes fyra år tidigare. Under samma period hade så många som 447 barn förts iväg.
Skälet bakom detta gigantiska misslyckande är flera. Den ena faktorn är att långt många fler orsaker har drivit föräldrar som skickar iväg sina barn än barnäktenskap eller könsstympning.
Därför är det positivt att fler områden där risken för att barnets hälsa eller utveckling skadas numera ska styra och att allt som kan ge LVU omfattas.
Men det finns fler problem, som kvinnoförbundet även lyfte förra sommaren och som måste tas på allvar. En stor utmaning har varit att socialtjänsten har underskattat riskerna för att barn skulle föras bort. Hela 88 procent av de barn som fördes bort var sedan tidigare kända av myndigheterna men riskerna hade underskattats eller missats helt i en hel del av fallen.
Det andra är att förvaltningsdomstolen bromsat upp genom att endast gett utreseförbud till hälften av de som socialtjänsten velat skydda. Enligt en undersökning av Jämo så framkom också att en femtedel av kommunerna saknar rutiner för hur de ska agera när ett barn har förts bort.
Här behöver flera åtgärder sättas in:
• Landets förvaltningsdomstolar måste utbildas i hedersvåld och i tecken på risker för att barn och unga förs ut ur Sverige mot sin vilja.
• Redan innan beslut av domstol måste en signal gå till polisens efterlysningsregister så att stoppet även kan ske innan ett pass återkallats och så att barn med utländska pass kan hindras.
• Socialtjänsten behöver utbildas i riskfaktorer för bortförande och upprätta en handlingsplan för lämpliga åtgärder.
• Ett nationellt kompetensteam mot tvångs- och barnäktenskap som arbetar med myndigheter på hemmaplan och polis i det berörda landet, ska tas fram, där Storbritannien är ett bra exempel, på ett land som infört detta.
Flera kommande lagskärpningar kan komma att motverka dessa resor. Till exempel så ska det från och med 2025 bli olagligt att underlåta att anmäla eller avslöja tvångs- och barnäktenskap.
Utredare ser nu också över om kretsen av personer som kan hållas ansvariga för att ett barn utsätts för tvångsgifte bör utvidgas liksom om stämpling till vilseledande till äktenskapsresa samt tvång att vara kvar i ett äktenskap, bör kriminaliseras.
Utöver detta så ska det även utredas om reglerna om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap bör skärpas. Detta uppdrag ska redovisas senast i april nästa vår.
Men det är bråttom. Sveriges barn och unga ska kunna lita på att regeringen gör allt för att säkra deras frihet och trygghet. En nollvision mot bortförande måste vara en självklarhet.
Sarah Kullgren, förbundsordförande, Kristdemokratiska kvinnoförbundet
Margreth Johansson, ordförande, Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Kalmar län
