Annons

"Linnéuniversitets policy är ett steg på vägen för en mer tillgänglig och öppen vetenskap”

Replik på debattinlägg om Linnéuniversitetet, tidigare inlägg 29 januari.
”Sveriges regering gav i sin forskningsproposition ett tydligt uppdrag till bland annat Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet och samtliga lärosäten om att ha etablerat ett öppet vetenskapligt system senast 2026”
Debatt • Publicerad 3 februari 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Peter Aronsson: ”En akademis huvuduppdrag är att genom fri kunskapsbildning höja studenters och samhällets förmåga till kunskapsbaserat handlande.”
Peter Aronsson: ”En akademis huvuduppdrag är att genom fri kunskapsbildning höja studenters och samhällets förmåga till kunskapsbaserat handlande.”Foto: SUVAD MRKONJIC

Vi är inte ensamma i detta. På global nivå rekommenderar UNESCO att öppen vetenskap är en mänsklig rättighet för alla i hela världen: ”vetenskapligt arbete världen över bör göras mer lättillgängligt och inkluderande”.

Europakommissionen kommunicerade i januari i år en strategi om behovet av att knyta samman forskning, utbildning och samhällsutveckling starkare över landgränserna.

Annons

Dessutom kräver de stora forskningsfinansiärerna i Sverige och EU att alla resultat av offentligt finansierad forskning ska göras tillgänglig genom öppen publicering.

Den policy om upphovsrätt som Linnéuniversitet nu fastställer förtydligar vad som gäller och är ett steg på vägen mot ett öppet vetenskapligt system. Linnéuniversitetet vill tydliggöra att lärare, precis som tidigare, äger den ideella upphovsrätten till exempelvis lärresurser, på samma sätt som till en vetenskaplig artikel. Men, precis som för den senare ingår dessa i det öppna vetenskapliga systemet, det vill säga de kan citeras, kritiseras och återanvändas.

Med detta förtydligande kan vi också bli bättre på att säkra upphovsrätten, datera, katalogisera, och kvalitetsgranska också lärresurser, och inte bara vetenskapliga artiklar. Det blir lättare för lärare att dokumentera sina insatser på det pedagogiska området och stå starkare meriterade i sin fortsatta karriär.

Policyn hindrar inte läraren att även fortsättningsvis nyttja och kommersialisera sin forskning som godkänd bisyssla. Det är tvärtom ett mycket bra sätt att nå ut genom att till exempel föreläsa om sin forskning för andra grupper utanför akademin, eller sätta samman ett läromedel för ett kommersiellt förlag.

Ett öppet vetenskapligt system har visat sin styrka i det globala samarbete som lett fram till vaccin, mediciner, behandlingar och andra samhällssvar på pandemin. Vi kan, ska och fattar beslut för att kunna delta med all vår kapacitet för att göra samhällsutmaningar möjliga att möta.

En akademis huvuduppdrag är att genom fri kunskapsbildning höja studenters och samhällets förmåga till kunskapsbaserat handlande. Varje verksam akademiker vill att det man gör ska komma till användning och bidra till fortsatt kunskapsutveckling i så hög grad som möjligt. Den kritiska granskningen och framstegen är beroende av detta. På Linnéuniversitetet har vi formulerat det som ”att sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling”.

Det återstår en hel del för att på ett bra sätt göra data, publikationer och lärresurser inte bara fritt tillgängliga, utan också lätt och säkert tillgängliga för medborgare, företag och andra aktörer så att hela samhället verkligen får nytta och glädje av all kunskap.

Peter Aronsson, Linnéuniversitetets rektor

Annons
Annons
Annons
Annons