Kulturpolitisk offensiv

Kulturpolitiken i Kalmar län har på några år tagit stora steg framåt. Från att den ensidigt predikat upplevelseindustrins lov har vyerna breddats betydligt. Det är nu dags att få de breddade vyerna att bli verklighet.

Det finns flera skäl till detta:

Den nya statliga kulturpolitiken med den så kallade koffertmodellen kräver att länet i sin kulturplan gör ett attraktivt erbjudande. Vi måste ha en framåtsyftande kulturpolitisk idé, med en offensiv finansiering. Den region som inte klarar detta, kommer i framtiden att bli lidande när staten fördelar sina resurser.

Vi står inför en historisk regionförstoring. Det län som har litet att erbjuda och svaga institutioner riskerar att bli ett hinterland i den framtida storregionen.

Länet har återigen minskat i befolkningsantal, som enda län söder om Dalälven. Befolkningen är åldrande, utbildningsnivån en av de lägre i landet. Länet präglas av tillverkningsindustri och råvarubaserad tillverkning som skogs- och träindustrin. Detta är i sig inte fel, men morgondagens tillverkning måste präglas av hög kunskaps-, kommunikations- och innovationsnivå. Samtidigt måste länet vara attraktivt för människor av alla de slag också de som arbetar med kreativa yrken.

Kulturen och konsten bidrar till en aktiv och engagerad befolkning.

Det krävs en kulturpolitisk offensiv. Virserums Konsthall anser att följande tre prioriteringar, som i sin tur följs upp med var sitt utvecklingsprojekt, är de viktigaste att föra fram i Kulturplanen:

1)Demokratiperspektivet

Kulturen i demokratisk utvecklingsfaktor ska vara den första prioriteringen i länets kulturplan. Vid kulturinstitutionernas möte om Kulturplanen vid Kronbäcks klosterruin våren 2011 betonade alla institutioner/organisationer utom en mycket tydligt att kulturen skulle vara tillgänglig för alla. Det demokratiska perspektivet var tydligt. Samma sak präglade också remisskonferensen i början av september.

Det demokratiska perspektivet handlar om tillgänglighet i många aspekter; geografisk, fysisk, etnisk mm. Det handlar kanske ännu mer om hur kulturinstitutionerna arbetar; med vem och för vem. Om bara den världsbild som reproduceras i medierna eller används av dem som innehar makt, är den enda som tas tillvara innebär det inte bara ett demokratiskt underskott utan också att kunskapen om världen snävas in. Att arbeta aktivt med en bred publik handlar inte bara om demokrati i sig, utan om att bredda kunskapen om samhället och hur människor uppfattar det.

I ett län med den befolkningsstruktur som Kalmar län har, kommer ungdomar sällan till tals. Efter genomförandet av den stora LUPP-undersökningen står nu arbetet med ungdomens situation i länet och väger. Hur ska ungdomen få makt?

2) Aspektpolitiken

Ett ambitiöst och metodiskt arbete för att implementera aspektpolitiken i Kalmar län bör vara den andra grundstenen i kulturplanen.

Aspektpolitik innebär att kulturen istället för att betraktas som grädde på moset och därmed lyx, används som katalysator i samhällsbyggets hela bredd.

Aspektpolitiken kan påverka områden av de mest skilda slag: industri, arkitektur, design, kreativa näringar, skola, turism, kultur och hälsa samt allmän samhällsutveckling och attraktivitet, allt där nyfikenhet, kommunikation och formgivning är av vikt.

Aspektpolitiken kräver gränsöverskridande samarbeten.

Från Virserums Konsthalls sida ser vi två möjliga inriktningar för Småland. Den ena går ut på att öka träbearbetande industris konkurrenskraft. Till ett sådant projekt hör arkitektur, kommunikation och hållbarhetsarbete. Det andra fältet är Kultur och Hälsa.

3)Östersjön

Den tredje grundstenen i länets kulturplan och vårt erbjudande till Sverige ska vara ett brett och mångfacetterat utbyte med östersjöländerna. Kulturella, politiska, vetenskapliga och inte minst kulturella band i en bred förståelse bör byggas eller helt enkelt bara återupplivas.

Vid alla former av bi- eller multilaterala samarbeten måste det finnas verktyg för att sätta igång och förstärka processer.

I konststrategin för Kalmar län föreslås en Östersjötriennal. Under denna ska inte bara konst, form och design mötas, utan varför inte också andra kultur- och konstformer. Men en Östersjötriennal kan också stimulera till och vara platsen för utbyte inom andra fält; samhällsplanering, näringsliv, vetenskap etc. När vi utvecklar den intellektuella infrastrukturen underlättar vi allt kunskaps- och idéutbyte!

Virserums Konsthall

I förslaget till Kulturplan föreslås Virserums Konsthall få ett regionalt uppdrag, vilket vi i allra högsta grad glädjer oss åt. Ett regionalt uppdrag utan att Konsthallen ges resurser som ger möjlighet att säkra en långsiktigt hållbar existens, är tyvärr en brasklapp.

För att säkra sex fasta heltidstjänster att jämföra med Kalmar Konstmuseums tolv, krävs en ökning av de fasta medlen från 2,4 miljoner till 4 miljoner kronor årligen. En ökning med 1,6 miljoner som Hultsfreds kommun och länet måste ta gemensamt.

För den som känner Virserums Konsthalls arbete är det inte förvånande att vi gärna också skulle ta på oss ett av ovanstående utvecklingsprojekt. En ytlig bedömning ger förhand att de tre föreslagna projekten skulle kunna drivas för mellan sex och sju miljoner årligen. Denna summa skulle också ha utrymme för att trygga Virserums Konsthalls existens.

Alternativet till utveckling och offensiv är stagnation och tillbakagång.

Det är dags att ta vara på de möjligheter kulturen ger i samhällsbygget. Det är dags för kulturpolitisk offensiv!

Henrik Teleman