Koppla upp lärosätena
Bara i Kalmar län studerade 1 980 invånare via nätet under 2010, vilket var en ökning med 30 procent sedan 2005. Den trenden ser likadan ut i hela Sverige och internationellt.
Sverige behöver en ny certifiering – Uppkopplat lärosäte – för högskolor som håller en hög kvalitet och tillgänglighet på nätet.
Den globala konkurrensen om forskningsresurser och högkvalificerade jobb blir alltmer intensiv. Många ledande forskningsnationer som USA och nya tillväxtekonomier som Indien väljer därför att satsa på nätet som ett strategiskt verktyg för ökad tillgänglighet, samverkan och kvalitet inom högre utbildning.
Även i Sverige väljer allt fler högskolestudenter nätutbildningar.
Andelen svenska studenter som
läser på nätet ökade från 17 procent höstterminen 2005 till 24 procent höstterminen 2010. Nästan 88 000 studenter valde att studera hela eller delar av sin utbildning på nätet under höstterminen 2010.
Här i Kalmar län ökade andelen nätstudenter med 30 procent mellan 2005 och 2010 – hela 1 980 invånare i Kalmar län läste via nätet höstterminen 2010.
Dessvärre utnyttjar svenska universitet och högskolor i dag inte nätets möjligheter tillräckligt strategiskt jämfört med till exempel internetbanker, nätbokhandlar och Skatteverket med sin webbportal. Det går i många fall inte att följa undervisningen, ladda ner kursmaterial eller ens komma i kontakt med sina lärare via nätet.
Ett viktigt första steg för att höja högskolans kvalitet och tillgänglighet på nätet vore att utveckla en ny certifiering – Uppkopplat lärosäte – för de universitet och högskolor som uppfyller fastställda kvalitetskriterier på nätet.
Liknande sådana certifieringssystem används redan i USA och skulle kunna överföras till svenska förhållanden.
Enligt vår uppfattning bör följande specifika områden bedömas inom ramen för den nya certifieringen: ledningsstöd, teknisk infrastruktur och support, kursens genomförande, undervisning och lärande, lärarstöd, studentstöd samt studentinflytande.
Regeringen måste nu visa initiativkraft i denna viktiga fråga för den svenska högskolans utveckling.
Att passivt betrakta hur allt fler länder väljer att utveckla nätets roll i den högre utbildningen riskerar att allvarligt hämma Sveriges konkurrenskraft.
Fakta om nätstudier:
Svenska högskolor erbjuder årligen omkring 3 500 fristående kurser, 90 yrkesexamensprogram och 130 generella program på nätet
2010 läste 88 000 studenter hela eller delar av sin utbildning på nätet, vilket motsvarade 24 procent av samtliga studenter och 30 procent i Kalmar län
En majoritet av nätstudenterna är kvinnor och i Kalmar län var 2010 andelen kvinnor 70 procent
Medelåldern är högre än för högskolan i stort
Fler studenter än på campusutbildningar har barn under 18 år.
