Ett lyft för Kvarnholmen
Gruppering och lokalisering av Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar väcker debatt. Många argument har bollats – varav många absurda!
Varför ska universitetet samlokaliseras i ett stads -, kommunikations - och sjönära läge? Svar, verksamheten mår bra av det!
Linné är arbetsplats för emot 10 000 människor och en viktig utvecklingsmotor, inte minst för Kalmar. Av effektivitets- och samordningsskäl är det givet att verksamheten ska samlokaliseras, om det inte finns verksamhetsrelaterade skäl till något annat.
Historiskt startade Högskolan 1977 i Rostad och Nisbethska. Då fanns Tomas Arvidsson med, som linjeledare inom förskollärarutbildningen. Det torde vara från denna tid, då Rostad inte hade ett uns med universitet att göra, som Arvidssons erfarenheter är hämtade och som han överför till ett universitet av 2012.
Lätt övermaga!
I mitten på 80-talet stod Högskolan inför ett val, ett campus i Tallhagen eller en förtätning på Malmen. Det första förslaget möttes av starka protester och man följde minsta motståndets lag, förtäta på Malmen. Återanvänd och bygg om hus som uppfostringsanstalten Norrgård, församlingshemmet Koljan, försäkringskassan Korpen, Teleskolan, arkitektkontor i Rockan; en snurrig tid av provisorier, baracker, ombyggnader och ineffektivt spring.
Men nu är det dags och de ibland patetiska argument som framförts mot en samlad lokalisering kan enkelt bemötas.
Lokalerna står tomma på sommaren, inte sant; så var det på Arvidssons Rostad, men inte nu. Linnés anställda har som alla andra i Sverige semester under sommaren. Självklart är det mindre folk i lokalerna då. Dock pågår forskning under denna delvis undervisningsfria tid och det drivs många projekt- och examensarbeten samt många sommarkurser. Om ett 3-terminssystem införs kommer läget att drastiskt förändras!
Avstånden är korta; man cyklar lätt mellan institutionerna, sant, men är det lämpligt? En vacker sommardag för en ung lärare/ student med ett USB-minne på fickan, ja, men inte i ur och skur med böcker, dator och handouts på pakethållaren en snöig, blåsig vinterdag på oplogade cykelbanor. Ur omtankesynpunkt borde sådant förbjudas och jag kan inte se vitsen med att ha professorer och lärare cyklande omkring på sta?n under arbetstid. Och vad med äldre eller handikappade?
Det blir mycket dyrare – ingen som vet! Lokalkostnader beror av dels hyra dels el, vatten, sopor, support, bevakning, service mm. I ett kompakt och välplanerat lokalbestånd kan dessa faktorer optimeras och så kan hyrorna. Hyra består av produkten yta x kostnad/ytenhet. Om de totala ytorna minskar jämfört med dagens, kan kostnaden bäras även om priset/ytenhet ökar. Och service och utnyttjande blir effektivare!
Vad ska vi göra med alla övergivna lokaler – inte Linnés problem. Man måste förutsätta att hyror och kontrakt är upprättade och finansierade på ett företagsekonomiskt sunt sätt, så att alla fått sitt vid kontraktstidens slut. Ägarna får då söka nya hyresgäster för sin verksamhet. Rätt skött kan väl detta inte ge skattebetalarna förluster?
Fredriksskans – en olämplig placering? Nej! Vore det inte fantastiskt att få ett arkitektoniskt designat 2000-talskluster av byggnader som pendang till Storkyrkan? Och en daglig pulserande verksamhet med tusentals människor runt Kvarholmens affärer och restauranger. I sanning en stadsplanerares våta dröm i en tid, då alltmer av centrums funktioner flyttas ut! Och lokaliseringen uppfyller alla Linnés kriterier; alla borde vara nöjda!
Kalmar är en historiskt och kulturellt framstående stad. Detta får dock inte hindra en sund utveckling. Att bygga ett stadsnära universitet på utfylld mark utanför stadsmuren i direktkontakt med centrum är en lysande idé – den stör inte det historiska sammanhanget; den skapar möten mellan dåtid och nutid; det enda allvarliga kruxet är att området har svårt att möta en framtida expansion.
Låt oss lita på att Linné är kompetent att värna sin kärnverksamhet under devisen ”brains instead of bricks”. Linné är befolkat av kunniga och kloka människor, som förtjänar Kalmars hjälp till självhjälp för att hävda sig i en tuff värld!
Ulf Lidman
fil dr, tidigare universitetslektor och prefekt vid Naturvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar
