”Du kan väljas in i EU-parlamentet i år”
Valsystemet har utformats av de etablerade partierna för att säkra egna maktpositioner. Därigenom utestängs både partier och personer som kunde ha blivit valda om folket fått välja fritt.
Fyraprocentsspärren gör att flera partier i årets EU-val, utifrån opinionsmätningar, riskerar att bli helt utan mandat: KD, L, C, MP och FI.
Partiernas makt över vilka personer som får kandidera och därmed väljarna får rösta på är närmast total. Det är inte fråga om ett fritt val där alla medborgare kan ställa upp på lika villkor och man kan rösta på valfri person.
Men i årets EU-val finns faktiskt möjlighet för alla som är röstberättigade att fritt ställa upp och bli valda, utan godkännande av något parti.
Valmyndigheten har nämligen på min anmälan godkänt en gemensam beteckning – Fritt val – som står öppen för var och en som vill kandidera till Europaparlamentet. Genom att alla röster med den beteckningen på valsedeln räknas ihop kan de tillsammans komma över spärren och vara med i fördelningen av mandat, som då tillfaller kandidaterna efter antalet röster.
Den som vill ställa upp i valet behöver bara till Valmyndigheten senast fredagen före valet samtycka till att kandidera. Det görs enkelt elektroniskt på myndighetens hemsida eller på en pappersblankett som också finns där (samtycke till kandidatur på öppen lista).
Den som vill rösta i valet tar helt enkelt en blank valsedel, skriver ”Fritt val” och därunder namnet på en eller flera kandidater i den ordning som man vill se dem invalda.
Fritt val kan för många vara enda chansen att komma in i Europaparlamentet:
1. partier som riskerar att ramla ur
2. partier som aldrig nått över spärren,
3. personer, oavsett parti, som inte hamnat på valbar plats på sitt partis lista
4. grupper i samhället som upplever sig inte vara representerade
5. enskilda aktörer i samhällslivet med mycket att tillföra men som inte vill inordna sig i ett traditionellt parti, och inte minst
6. vanliga medborgare som med kunskap, erfarenhet och omdöme vill ställa sig till demokratins förfogande.
Varje person som genom Fritt val får väljarnas röster till ett mandat stärker demokratin med ytterligare ett medborgarperspektiv.
Olika former av valsamverkan, för att kandidater och partier som har väljarstöd inte ska bli utestängda av valsystemet, har förekommit tidigare. Exempelvis invaldes den första socialdemokraten i riksdagen, Hjalmar Branting, på en liberal lista och den första kristdemokraten, Alf Svensson, på en centerlista.
Med möjligheten till fritt val den 9 juni kan Sverige i år genomföra sitt första riktigt demokratiska EU-val någonsin.
Per Andersson, statsvetare
