Annons

"Det händer att jag kan uppskatta ett kalhygge”

Replik på debattinlägg om skogsbruk. tidigare inlägg 1 december.
”Det händer att jag kan uppskatta ett kalhygge som öppnar en vacker utsikt, men det är sällan. Oftast tycker jag det är synd att en bit skog, kanske en fin och gå-vänlig bit, har försvunnit och ersatts av ett risigt hygge. ”
Debatt • Publicerad 7 december 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Jag är inte själv skogsägare men jag försöker följa debatten för och emot kalhyggen.”
"Jag är inte själv skogsägare men jag försöker följa debatten för och emot kalhyggen.”Foto: Fredrik Sandberg/TT

Jag är ganska övertygad om att jag delar den upplevelsen med de flesta människor oavsett hur de tycker att skogen ska skötas. Jag är inte själv skogsägare men jag försöker följa debatten för och emot kalhyggen.

Hur skog som kommit till genom kalhyggen och planering i raka rader ser ut vet vi ju redan. I princip all skog vi ser, åtminstone i södra och mellersta Sverige är ju resultat av kalhuggning och plantering i raka rader. Pelarsalar med raka kraftiga tallar och gott om blåbär och lingon, grova granskogar med inbjudande mjuk mossa under. Det är ju nästan alltid väl skötta skogar som en gång planterades på ett kalhygge.

Annons

Men vad händer om skogsbruket slutar med kalhyggen? Jag har inte hört någon tala för att vi ska låta alla skogar stå kvar och att vi ska skrota vår skogsindustri. Därför antar jag att vi ska gallra bort träd i de äldre skogarna och låta klenare stamma och småplantor bli kvar och bilda nya skogar tillsammans med huvuddelen av de äldre träden.

Vi skulle alltså få kvar en glesare skog av äldre träd samt ett antal klenare träd och många granbuskar. Ja om man tittar efter vad som växer under till och med rena tallskogar så ser man att det är mest granplantor. Ung tallskog hittar man nästan bara på hyggen. Att ersätta tallskogen med granskog känns inte som något jag ser fram emot.

Dessutom ska skogsmaskinerna köra omkring och hantera tungt virke bland alla träd och plantor som ska stå kvar. Risken är stor att det blir ordentliga skador på den skog som ska bilda den kommande skogen. En stor gran som fälls är inte snäll mot andra träd och plantor.

Vad händer med skogsindustrin? Om jag gissar friskt så kanske man kan gallra ut 20 procent av virket i äldre skogar jämfört med kalavverkning. Ska vi minska skogsindustrin med 80 procent eller ska vi utöka den årligen avverkade arealen fem gånger? Det skulle ju knappast öka tillgängligheten i våra skogar.

Det är möjligt att hundratals växt- och djurarter skulle rösta för ett hyggesfritt skogsbruk men jag misstänker att det också finns många växter och djur som skulle rösta nej.

Själv skulle jag gärna vilja veta vilka skogar mina barn och barnbarn ska vandra i innan jag röstar för en förändring av det skogsbruk som gett oss dagens skogar.

Janåke Peterson

Annons
Annons
Annons
Annons