Tv-serien om Förlösamordet är ett passionsdrama med obehaglig eftersmak

Förlösamordet är ett av det senaste årtiondets mest uppmärksammade svenska brott. Medierna följde minsta steg i händelseutvecklingen, från Göran Lundblads försvinnande till den fällande domen. I efterhand har fallet granskats ingående, bland annat i podden ”Spår” och boken ”Hur man löser ett spaningsmord” av Joakim Palmkvist, kriminalreporter på Sydsvenskan.

Bokens undertitel lyder: Therese Tangs berättelse. Oskarshamnsbon Therese Tang ledde organisationen Missing peoples sökande efter Göran Lundblads kropp. Det var hon som lyckades få pojkvännen att avslöja var kroppen låg nedgrävd, vilket var avgörande för fallets lösning – utan kropp, inget brott.

Boken ligger till grund för tv-serien ”Mörkt hjärta”, som har skrivits av Oskar Söderlund (”Snabba Cash”) och regisserats av Gustav Möller (”Den skyldige”).

Dramatiseringen har anpassats för att nå en bred publik. I förtexterna kan man bland annat läsa att ”roller och scener har skapats för dramatiska syften”. Dessutom har alla namn bytts ut.

Sanna, hästtjej och dotter till en välbärgad skogsbrukare, och Marcus, son till en lantbrukare på konkursens brant, bor grannar i en småländsk by. Deras släkter befinner sig i fejd med varandra sedan mitten av det förra århundradet.

När Sanna (Clara Christiansson Drake) och Marcus (Gustav Lindh) förälskar sig och blir ett par går hennes pappa Bengt (Peter Andersson) i taket. Inte blir han gladare när hon berättar att hon väntar barn. Bengt hotar att göra dottern arvlös om hon inte gör slut med pojkvännen. Plötsligt en dag är pappan spårlöst försvunnen.

Omständigheterna kring Förlösamordet – släktfejden, den passionerade kärlekshistorien, blodsbanden, pengarna och mordet – skulle kunna inspirera till en gripande tidlös tragedi. Men någon sådan är inte ”Mörkt hjärta”.

En konstnärlig gestaltning kan vrida och vända på perspektiv, gå på djupet och i bästa fall kasta nytt ljus över det som skildras, och kanske öka förståelsen för förövarna och andra inblandade människor. Så sker inte i ”Mörkt hjärta”.

Serien hoppar lite lätt förvirrande fram och tillbaka i tiden, men följer i stora drag händelseförloppet, så som det har rapporterats i medierna. Mycket av det som utspelas i byn är osannolikt. Sannas och Markus agerande efter Bengts försvinnande är slående blåögt, för att inte säga enfaldigt.

Nästan omgående flyttar paret in på Bengts gård, och det dröjer inte länge förrän de gör om hans sovrum till matsal. Och snart ställs grannens maskiner i maskinhallen, något som endast skulle kunna ske över Bengts döda kropp.

Mitt i all uppståndelse kring försvinnandet förefaller Sanna märkligt obekymrad om vart fadern har tagit vägen.

Det är inte enkelt att göra det osannolika trovärdigt, oavsett hur nära verkligheten det ligger. Flera scener är taffliga, ett par ofrivilligt komiska. Rollfigurerna är svåra att begripa sig på, inte så att de blir gåtfulla och spännande, utan mest förbryllande. Ingen skugga ska dock falla över huvudrollsinnehavarna, som gör det mer än godkänt med tanke på vad de har haft att jobba med.

Förlösamordet är ett i raden av spektakulära brott som serieproducenter plockar upp i jakt på historier att locka och förströ oss med. ”Mörkt hjärta” är ett tidsfördriv som lämnar en obehaglig eftersmak, om man ägnar minsta tanke åt det lidande som tragedin i Förlösa tillfogat och tillfogar samtliga inblandade och berörda.