Fusket i Färjestaden – toppen av ett isberg

Anställningskontrakten var fejk. Bolaget på avtalet hade aldrig existerat. Och först efter att Barometern-OT började granska fallet fick byggarbetarna från Rumänien ut sina löner.

Fackförbundet Byggnads i Kalmar känner till rumänernas situation. De stöter på mellan fem och tio liknande fall om året, uppskattar Morgan Nyberg, ombudsman på Byggnads i Kalmar.

– Men det är ett otroligt stort mörkertal, säger han.

Morgan Nyberg vill gärna sätta mer ljus på fusket i byggbranschen.

– Vi finns ju till för den här typen av arbetskraft också. De blir fullkomligt utnyttjade och det är bara tur om det är någon som granskar det, säger han och tillägger.

– Det är ren människohandel som pågår.

Svartarbete och fusk med löner är bara några av de problem som byggbranschen brottas med. Penningtvätt och grov organiserad brottslighet är andra.

Och problemen i byggbranschen har ökat de senaste åren, förklarar Sveriges tidigare bostadsminister Stefan Attefall (KD).

– En hel del beror på företag som organiserat plockar hit utländsk arbetskraft, och inte erbjuder sunda arbetsvillkor. Följer man inte regler för löner och ersättningar så sköter man oftast inte arbetssäkerhet och arbetsmiljöfrågor heller, säger han.

Han är i dag ordförande för Byggmarknadskommissionen, som är byggbranschens och fackets initiativ för att kartlägga kriminalitet i byggsektorn.

På sin hemsida beskriver kommissionen hur kollektivavtal kringgås, lagar ignoreras och hederliga företag riskerar att konkurreras ut av andra som använder olagliga upplägg. När varken fack eller arbetsgivarorganisationer kan hålla koll på de växande kedjorna av underleverantörer ökar arbetsplatsolyckorna och kriminalitet har fått fäste på en del byggarbetsplatser.

Attefalls och kommissionens uppdrag är att kartlägga fusket och komma med förslag på hur branschen ska bli bättre.

– Medvetenheten har ökat, både i facket och på arbetsgivarsidan: Gör vi ingenting åt det här så är det inte bara enskilda människor som kommer i kläm. Dessutom förstörs den sunda konkurrensen, och branschen kan få vanrykte till slut.

En person som har bra koll på fusket är journalisten Anna-Lena Norberg. Hon och kollegan Thomas Lundh har ägnat de senaste tio åren åt att kartlägga lönedumpning och svartarbete i byggbranschen.

Ingen vet hur många gästarbetare som finns i Sverige, berättar hon. En uppskattning från Skatteverket talar om flera hundra tusen.

– Nej, det är ingen som vet. Vi har ett utstationeringsregister som inte alls fungerar. Enligt lag ska ett utlandsregistrerat företag skriva in var de är i landet, vilka arbetare som är här och deras födelsedata. Det gör man väl inte riktigt, säger hon ironiskt och tillägger.

– Lagen finns där men inga kontroller. Arbetsmiljöverket har ju hand om det där.

För facket är det en omöjlig uppgift att ha koll på hundratusentals gästarbetare, menar Anna-Lena Norberg.

– De flesta är inte medlemmar i facken. På grund av många orsaker. Går du med i facket så förlorar du jobbet, då kickar vi ut dig.

Fallet med bageriet i Färjestaden, där byggarbetare anställts av en svensk firma som inte existerade, är lite ovanligt. Rent tekniskt är det inte gästarbete, om någon anställs direkt av ett svenskt företag, förklarar hon.

Och hon varnar alla för att anlita någon som inte är registrerad för f-skatt.

– Det är grundläggande kunskap. Jag är född i Gnosjö, så jag tycker det är så jäkla dåligt att människor inte fattar: Om man är en person och jobbar för någon. Då ska man ha f-skatt, vare sig man är från Rumänien eller om man är svensk.

Hon försöker förklara pedagogiskt.

– Säg att jag vill komma till dig och bygga om ditt hus inte har f-skatt. Vad skulle du säga då? frågar hon retoriskt.

– Du är inte skyddad. Du är tvungen att betala skatt och sociala avgifter för mig. För jag har ingen f-skatt. Jag är inte godkänd för att vara egen företagare, säger Anna-Lena Norberg.

Men fallet i Färjestaden är som sagt ett undantag. Normalt finns de största problemen i företag som är registrerade utomlands.

– När det gäller arbetare från andra länder i ett utlandsregistrerat företag, som mycket väl kan vara ägt av en svensk, så finns det så mycket fiffel och båg så det inte är klokt.

Lönerna i de här bolagen ligger oftast mellan 35 och 70 kronor i timmen, enligt Anna-Lena Norberg.

– Och då har jag räknat snällt, då har jag utgått från 40-timmarsvecka, det finns inte en enda som jobbar så, de jobbar för det mesta sexdagarsvecka.

Argumentet för gästarbete är väl att de tjänar bättre än i sina egna länder, och bidrar till utvecklingen där?

– Visst, det är ett argument. Men om lagen säger en sak, ska vi skita i den då? Ska vi ha anarki eller ska vi följa lagen?

Det handlar inte bara om att samhället skadas och seriösa företag slås ut, förklarar hon.

– Hur många är det inte som har dött i Sverige? Där det inte funnits försäkring och familjerna har kastats ner i total fattigdom.

Om inte reglerna följs riskerar EU att slås sönder, menar hon.

– Vi har lagar. Och det är inte bara i Sverige, utan i hela Europa. Tanken med EU är likabehandlingsprincipen. Inte att: De tjänar ju så lite i hemlandet att om de kommer hit och tjänar lika lite så ska de väl vara glada för det.