Engsund redo att växla upp i jakten på SM-guld: ”Då brinner det väl till i morgon”

Det är onsdag eftermiddag. Ett knappt dygn tidigare har Einar Emanuelsson frälst Luleå med sitt 5-4-avgörande i den första förlängningsperioden. Luleå har 2-1 i finalserien. På torsdagen väntar resa till Karlstad för SM-finalmatch fyra.

– Jag är lite mör i kroppen, annars är det rätt lugnt. Huvudet är lite småsegt, säger IKO-produkten efter två finalmatcher på två dagar.

I bakgrunden hörs ”pappa, pappa”.

– Vi har precis satt upp studsmattan här hemma. Annars är det sambon som får dra ett stort lass här hemma, säger Oscar som har två barn, en nybliven 1-åring och en som blir fyra år i höst.

Slutspelsbubblan gör att det blir hockey, hockey och ännu lite mer hockey nu. Oscar älskar kontrasten att få vara hemma med familjen och hämta energi de stunder som blir nu mitt i finalserien.

– Jag vill koppla bort hockeyn så mycket det går,. Det är underbart att vara med familjen. Barnen behöver jag inte snacka hockey med, säger Engsund och skrattar.

Finalmatch tre blev en svängig historia. Luleå gick tidigt ifrån till 3-0. Färjestad reducerade två gånger om. Luleå gjorde 4-2 tidigt i tredje. Färjestad både reducerade och kvitterade. Förlängning blev ett faktum. Där avgjorde ”Färjestadsdödaren” Einar Emanuelsson. Hela Coop Norrbotten Arena gungade, vrålade och kunde andas ut.

– Det var en lång skön utandning. En jäkla lättnad när vi hade tappat en 3-0-ledning. Färjestad hade momentum, men vi gav inte upp.

Engsund spelade hela 26:36. I slutspelet snittar han 22:49 minuter per match. Det är isitider som han inte snittat sedan han spelade i moderklubben.

– Det är kul med mycket förtroende, jag spelar väl tredje mest av oss backar, Sami Lepistö och Erik Gustavsson spelar mer.

Och den stora, fysiskt starka backen, som den här säsongen levererat rekordmycket SHL-poäng, njuter av finalpulsen.

– Grymt kul att spela de här matcherna. Det händer lite allt möjligt i den här serien. Allt från det som händer på isen till uthängningar i media.

Linus Omark var inte imponerad över Färjestads tränarstab när han intervjuades i C More.

– Haha, han drog igång något där, ja. Såg att Färjestad hade en hälsning till honom på jumbotronen. Jag tror de skrek lite till Omark på isen när han åkte förbi deras bås, det var nog där det drog igång. Men det här är roligt, fansen njuter när det blir sådant här.

Du känns väldigt städad och lugn så här långt – inte en utvisning på de sex senaste matcherna.

– Ja, det är lite oväntat faktiskt. Jag måste börja steppa upp nu. Det är ju fritt fram att göra vad man vill där ute, så jag får väl börja komma igång. Men jag ska väl inte säga för mycket, då brinner det väl till i morgon, haha. Men det är ingen som vill gå in i dueller eller munhuggas. Det är mer min backkollega Julius Honka som får ta det. Jag är för slö för att vara på plats och jag får se upp med att komma in som tredje gubbe.

Att de inte är på dig – beror det på att du byggt upp en respekt från motståndarna?

– Näe, det handlar nog om att de inte lägger energi på mig. De tar de som gör poängen i stället. Sedan har man stenkoll vilka man ska ligga på lite extra. Vilka som man kan få ur balans och vilka som bara blir bättre av sådant där.

Luleå har haft SM-guldabstinens efter enda guldet som togs 1996. Och hockeyfebern är högre än på länge, kanske någonsin.

– Det är flaggor överallt, hänger tröjor i fönster och om man vågar sig ut på gatorna så vill folk snacka hockey. Det känns som att det andas hockey mer än någonsin här, i alla fall under tiden jag varit här.

Vad talar för att ni fixar guldet nu?

– Hela säsongen har vi spelat bra både hemma och borta mot topplagen, vi är fan svårslagna. Det är en riktigt rba grupp vi har, mixade kunskaper där vi avlöser varandra på något sätt. I går saknade vi Joonas Rask och Pontus Andreasson. Men när någon faller bort kliver någon annan fram.

Även om han varit i sin egen slutspelsbubbla så har han följt moderklubbens framfart så mycket hann hunnit med.

– Häftigt att de lyckades ta Rögle till en match sju. Jag tycker de blev bortdömda i match sju, det var en brutalt tung utvisning för dem. Hade inte Rögle fått det där powerplay:et tror jag fasen vi hade tagit det. Haha, jag säger fortfarande ”vi”. Men vilken resa Oskarshamn gjort, det är häftigt.

Du har ju mött dem ett antal gånger sedan de gick upp – hur var de att möta dem den här säsongen?

– Alltså, innan säsongen var känslan att det kunde bli hur som helst. Jag hade inte så bra koll på exempelvis Cameron Brace eller bröderna Zohorna. Jag var imponerad av Rosdahl Karlkvist och Olofsson. Det var ett av de äckligaste lagen att möta. Snabba kontringar, bra i numerärt överläge och ett lag som man inte visste var man hade riktigt. Det gällde att undvika utvisningar mot dem.

Två matcher från SM-guld och möjligheten att kliva in i en exklusiv IKO-skara som fått hänga en SM-guldmedalj runt halsen.

– Då hoppas jag att jag får göra som de gör med Stanley Cup-bucklan och kan ta med mig SM-bucklan till Oskarshamn i sommar.