Moa, 23, blir butikschef: "På secondhand finns najs kläder”

Några minuter före avtalad tid dyker secondhand-entusiasten Moa Mårtensson upp på redaktionen. Julivärmen har återkommit mitt i augusti och vi slår oss ned utomhus. Hon har under sommaren jobbat i den nischade brädspelsbutiken Drakar och mazariner på Södra Långgatan. Intresset drev henne dit.

– Jag och min sambo är jätteintresserade av brädspel. Det blir ofta att man är flera hemma och dricker lite öl, spelar något spel och så kanske ens kompisar blir nyfikna. Så det växer vidare, nu har vi många kompisar att spela tillsammans med, säger Moa.

Och sedan hon slutade sommarjobbet på brädspelsbutiken, med löfte om att kunna göra inhopp, har hon nu lite sommarledigt innan hon kliver på sin nya tjänst.

I början av året tog Moa Mårtensson examen som socionom, och mötte en kärv arbetsmarknad.

– Det enda jag tidigare hade fått höra från folk var ”det kommer finnas så mycket jobb, de kommer skrika efter dig!”. Men när jag väl började söka arbete, och jag sökte nog 40 olika jobb, fick jag ingenting – inte ens en intervju. På nästan alla annonser var det ett 30-tal sökande, och tyvärr är jag ju rätt chanslös mot någon som har många års erfarenhet.

Men eftersom hon också har ett stort secondhand-intresse hade hon tidigare sommarjobbat på Möjligheternas hus i Emmaboda, som bedriver återvinning och secondhand-butik. Hon mejlade till Lindra secondhand och beskrev sin tidigare erfarenhet.

– Vi började snacka och det visade sig att de behövde en ny ansvarig på Lindra i stan för att den nuvarande skulle gå i pension. Så det var perfekt att jag hörde av mig just då, lite tur!

Av den lyckliga slumpen och sina kvalifikationer blev hon inom kort erbjuden jobbet som ansvarig på Lindra på Larmgatan. Dessutom matchar arbetsbeskrivningen hennes utbildning. I arbetet ingår att lotsa långtidsarbetslösa eller sjukskrivna in i provjobb, att hjälpa dem hitta vilken avdelning som passar dem och, om det behövs, att träna svenska språket.

– Så det är både människor, secondhand och styra lite över butiken. Det är så jag ser det framför mig men jag har ju inte börjat än, säger Moa med ett skratt.

Eftersom hon har handlat secondhand sedan 14-årsåldern, och garderoben till 95 procent består av begagnat, upplever hon att hon har bra koll på branschen hon kliver in i. Anledningen till att hon först började köpa begagnat var upptäckten av annorlunda och snygga stilar, för mindre pengar. Med i bilden fanns också ett brinnande miljöengagemang.

– Det är många influencers i dag som driver på överkonsumtion, med både kläder och annat. Och jag känner att det är onödigt för på secondhand finns najs kläder, till och med som har prislapp kvar, till ett bättre pris som inte bidrar till miljöförstöring.

Moa äter veganskt, flyger inte och försöker att leva så hållbart hon kan.

– Då är det en bra grej att jag också kan jobba med det, och inspirera andra.

Undantaget hon gör är att köpa nya skor då och då, eller en regnjacka om hon inte hittar någon begagnad. Annars gäller secondhand.

– Och det gör att jag kan ha en stor garderob utan att ha dåligt samvete, och handla ofta. Skulle man köpa nya byxor kan de kosta 600 spänn – jag kan för samma summa köpa kanske 20 secondhand-plagg.

Men även secondhand-kläder har stigit avsevärt i pris de senaste åren. Moa tycker att det är tråkigt, samtidigt som det är bra om det tyder på att fler har börjat köpa begagnat. En annan fälla är felvärderingar från secondhand-butikerna själva.

– Många som arbetar där har fel bild av vad saker är värda. Nu har de börjat kolla på exempelvis Tradera, ser en oavslutad annons för grejen de ska sälja och tror då att saken är värd lika mycket som den upplagda annonsen. Senast var det en secondhand-butik som sålde ett Playstation 2 för 2800 kronor, och ett sådant är värt typ 200 kronor.

Ytterligare exempel är en butik som sålde ett piratkopierat tv-spel, vilket är olagligt och därför gör spelet värdelöst, för 1500 kronor.

– Så det är synd om någon skulle bli lurad av det, och lite synd att det har blivit så dyrt överallt. Det är mycket svårare att fynda i dag så som jag gjorde för fem år sedan.

Moa är uppvuxen i Fåglasjö utanför Emmaboda och bodde där fram till 2020 då hon och sambon flyttade till Kalmar. Hon trivs bra i stan, även om hela poängen med att flytta var att ha nära till universitetet som under covid ändå stängdes.

– Nu tar jag ju cykeln till stan och det hade aldrig gått på landet, där finns ju liksom inte heller busshållplatser.

Trots att hon gillar Kalmar lockar hembygden desto mer, och hon räknar med att flytta tillbaka inom några år.

– Jag trivs bra här men åker ofta hem till föräldrarna för lugnet, och jag skulle vilja odla mycket.

Att få en chefsroll trots sina unga år känns ”lite läskigt men spännande”. Men som äldst i syskonskaran gillar hon att ta ansvar.

– Sedan är det ju alltid så att folk som är äldre har svårt att få förtroende för yngre, men jag kan alltid luta mig mot min utbildning som socionom. Och jag tycker att äldre brukar märka efter ett tag att man kan vara både ung och ansvarsfull.