Allt fler söker sig till Kvinnojouren i Kalmar. 2023 hade de totalt 808 stödsamtal, i år är det så många att de inte har haft tid att räkna antalet samtal.

Hur kommer det sig att ni får fler och fler samtal?

– Vi kan inte veta säkert men vi anar att det dels är på grund av att vi sprider information om att vi finns på ett mer omfattande sätt och på att kunskapen om våld i nära relation ökar rent generellt även hos närstående. Det har nog gjort att det höga söktrycket har fortsatt över sommaren och in på hösten. På hösten brukar vi ha ett högt söktryck men vi har aldrig varit så nära att behöva sätta folk i kö som vi är nu, trots att det är ännu fler personer som är aktiva i vår verksamhet, säger Pernilla Printz.

Vad får det för konsekvenser om kvinnor blir satta i kö?

– Det är otroligt allvarligt. Vi ska finnas där som ett lättillgängligt stöd där du inte ska behöva berätta vem du är eller lämna namn och personnummer. Drar det ut på tiden då vet vi att allvarlighetsgraden på våldet ökar.

Det finns ingen särskild typ bland de som ringer, utan varje fall är unikt, berättar Pernilla Printz. Hon berättar också att det är allt fler närstående som hör av sig till dem för att höra om hur de ska hantera en situation där en anhörig blir utsatt för våld i en nära relation.

– Det har egentligen alltid varit ett gäng samtal i månaden men det vi märker nu är att det ibland kan bli flera samtal från flera olika personer som handlar om samma individ. Det finns ett stort engagemang och det kan vara så att en anhörig också behöver stöd och då ger vi dem det.

Problemet som Kvinnojouren möter är att man, enligt dem, är vid bristningsgränsen av vad som är möjligt samtidigt som de måste söka ekonomiska medel för att kunna fortsätta. I nuläget får de stöd av ett antal närliggande kommuner men det är väldigt ojämnt hur mycket de ger och det är inte alltid som de får någon ekonomisk ersättning alls.

– Det tar jättemycket tid och kraft från oss att behöva söka pengar.

Istället vill de ha idéburna offentligt partnerskap, IOP, med kommunerna. I dag har de ett med Kalmar kommun och ett med Oskarshamns kommun. Fördelen med IOP är att det ger Kvinnojouren en långsiktig ekonomisk säkerhet som gör det möjligt för dem att i högre utsträckning fokusera på kvinnorna som behöver hjälp. Avtalet med Kalmar som har gett dem en miljon kronor per år under de senaste tre åren går dock ut i slutet på året.

– Kostnaderna har ökat för oss, söktrycket har ökat och vi gör mer utåtriktad verksamhet i Kalmar kommun än vad vi gjorde för tre år sen så frågan är om stödet inte skulle behöva höjas. Men vi hoppas att det minst kommer att bli det som vi har haft fram tills nu, det hade säkrat upp en trygghet för oss som är värd väldigt mycket.

Kommunalrådet Liselotte Ross (V) är väldigt nöjd med arbetet som kvinnojouren har gjort och skulle gärna se att partnerskapet förlängdes ytterligare några år.

– Vi är på gång med budgetarbetet och det finns inget som säger något annat än att vi är nöjda med samarbetet och vill att det ska fortsätta, men något formellt beslut kan inte tas förrän i november när budgeten tas i kommunfullmäktige. Jag vet att det har figurerat massor med rykten om att det skulle minskas eller sluta ges men något sånt finns inte i dagsläget utan målet är att fortsätta samarbetet.

Kvinnojouren menar att de möjligtvis skulle behöva mer pengar än tidigare då deras kostnader har ökat, hur ställer ni er till det?

– De signalerna har jag faktiskt inte fått från kvinnojouren. Jag har uppfattat det som att de är nöjda med den här summan men sen finns det generellt sett ett oerhört behov av mer stöd och en annan syn på mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation.