Här reser sig Snurrom igen
Ett öde fält, några högar tegel och ett gäng lyktor med kinesiska tecken som pryder en rondell. Det är i dag de enda synliga spåren efter Fanerduns jättesatsning som skulle sätta Kalmar på världskartan och skapa 800 nya jobb i regionen.
Sedan den sista delen av kinesernas avstannade bygge revs har platsen varit ett dystert monument över spruckna drömmar och brutna löften.
Men nu har det börjat spira igen i Snurrom.
– Många som hör talas om oss blir förvånade. ”Va? Snurrom, finns det verkligen något där?” Det har hänt mer här än vad många tror, säger Annika Wirefeldt och skrattar.
Hon är chef på förskolan som slog upp portarna i Snurrom i början av mars. Byggnaden ligger i hjärtat av den nya stadsdelen och på alla dess sidor reser sig kranar och byggnadsställningar. I dag bor cirka 100 människor i området, men många fler ska det snart bli.
När Kalmar kommun drog igång sin satsning Snabba bostäder, för att få bukt på bostadsbristen, gick allt i rekordfart. Detaljplanen som togs fram vid Fanerduns intåg fick nytt liv och under bara några veckors tid i slutet av 2015 och början av 2016 hölls markanvisningstävling och beslut klubbades i kommunstyrelsen. Ett halvår senare sattes spaden i jorden och nu pågår arbetet för fullt med att färdigställa de cirka 900 nya hyresrätter som ingår i etapp ett.
Inne i Snurroms förskola råder däremot lugnet. Än så länge går bara 13 barn här, varav flera nu sover middag.
– Vi hade räknat med att vara några fler när vi startade. Men runt årsskiftet kommer nog alla våra 72 platser vara fyllda. Så många barn som det finns i kommunen ska det inte bli några problem, säger Annika Wirefeldt.
Stolt visar förskolechefen upp de nya, moderna lokalerna. De luktar orört och nybyggt. De flesta väggarna är fortfarande kala och lekplatsen som lockar utanför fönstren får inte användas ännu eftersom den inte är slutbesiktigad.
– Vi är jättenöjda med bygget. Det har varit spännande att flytta in i något helt nytt, här har vi verkligen chans att sätta vår egen prägel.
Annika Wirefeldt förklarar att förskolan vill vara en betydelsefull faktor i den stadsdel som nu växer fram.
– Vi har funderat mycket kring vilken roll vi ska ha i det här området och beslutat att vi aktivt vill vara med och påverka. Vi vill bland annat ordna öppet hus och bjuda in folk för att kunna få en dialog, vi känner ett visst ansvar för hela Snurrom.
Förskolan lägger också mycket tid på att låta barnen följa byggena som pågår i området. Just nu är många nyfikna på de stora huskroppar som håller på att resa sig på andra sidan gatan. Där bygger Multibygg fyra sexvåningshus åt LW fastigheter med sammanlagt 140 lägenheter. Hälften ska bli klara till nyårsdagen 2019, de andra ett halvår senare.
Martin Kindberg, som är arbetsledare på platsen, tar bygghissen till översta våningen i det hus som ligger närmast Norra vägen.
– Här är stommen redan uppe och taket på. Nu har vi bara fasaden och de invändiga väggarna kvar innan vi kan gå på kök och inredning.
Går det att bygga så snabbt och ändå behålla kvaliteten?
– Ja, det tycker jag. Det här huset är platsgjutet och ganska traditionellt byggt. Vi har en betongstomme som står på stålpelare och sedan reglar vi ytterväggarna. Det är inget som är pre-fabricerat, som en del kanske tänker är enklare och sämre, säger han.
Från högsta våningen är utsikten vidsträckt över Snurrom och Kalmarsund. Vinden piskar på från Östersjön.
Martin Kindberg blickar ut över alla byggprojekt som pågår bredvid hans. En handfull byggherrar är igång i området och byggbilarna står tätt på de nydragna gatorna. På LW fastigheters tomt planerar företaget för ytterligare ett lägenhetshus som kan bli upp till 15 våningar högt.
”Det är verkligen en byggboom här och ibland kan man fråga sig hur alla bostäder ska kunna fyllas”
Den angränsande Fanerduntomten är fortfarande obebyggd, men även där vill kommunen se bostäder och för nu samtal med ägaren CA fastigheter. Söder om tomten pågår även flera byggprojekt i det som kallas Norra Vimpeltorpet.
– Det är verkligen en byggboom här och ibland kan man fråga sig hur alla bostäder ska kunna fyllas. Var finns alla de tusentals människorna som ska flytta in här nu?
Arbetsledaren Martin Kindberg är inte ensam om att undra över det verkligen finns ett behov av allt som nu byggs i Kalmar. Särskilt med tanke på rapporter om att bostadsmarknaden svalnat av.
För Kalmar kommuns ansvariga politiker är svaret givet.
– Vi har stor bostadsbrist. Det har tidigare byggts för lite i Kalmar och vi har ett uppdämt behov, säger Mattias Adolfson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Kalmar kommun räknar med att växa till 75 000 invånare år 2025. Enligt beräkningarna behövs därför minst 5 000 nya bostäder på sju års sikt.
– Hur mycket vi bygger varje år kommer att variera i takt med konjunkturen, men jag tror Kalmar har kommit till det läget att vi behöver cirka 700 nya bostäder per år för att klara befolkningsutvecklingen och bostadsbristen, säger Mattias Adolfson.
Snurrom är ett av de områden som ska exploateras mest när Kalmar breder ut sig. I etapp ett används bara en tredjedel av detaljplanen. Innan årsskiftet ska en ny utredning presenteras som kommer att fungera som vägledning för den fortsatta utvecklingen i Snurrom och hela det område som kommunen kallar Norra staden, mellan centrum och Lindsdal.
– Det är en helt ny stadsdel vi planerar i Snurrom. De hyresrätter vi bygger nu ska kombineras med radhus, villor och bostadsrätter. Vi tänker oss också någon form av centrum, ett komplement till de som redan finns i Lindsdal, Norrliden och Berga.
Mattias Adolfson pratar lyriskt om vilket bra område Snurrom kommer att bli.
– Det är nära till kusten, friluftsliv och golfbanor. Kollektivtrafik precis utanför porten och väldigt bra cykelvägar.
Han medger samtidigt att inte alla Kalmars nyinflyttade kommer att ha råd att bo i de nyproducerade husen. Men tanken är att billigare bostäder ska frigöras när det finns fler lägenheter på marknaden.
– De flesta hyresrätterna i Snurrom kommer att ha relativt låg hyra eftersom många byggherrar valt att utnyttja regeringens speciella investeringsstöd till nybyggda hyresrätter.
För att få stödet krävs årshyror på max 1 300 kronor per kvadratmeter, vilket motsvarar 5 400 kronor i månaden för en lägenhet på 50 kvadrat. En hyresrätt i LW fastigheters nya hus i Snurrom kommer till exempel att kosta mellan 5 000 och 7 000 kronor i månaden beroende på storlek.
”Stadsdelen kommer att leva dygnet runt, året om med människor från hela kommunen som besöker och arbetar i det här området”
Men alla är inte odelat positiva till kommunens satsning. Kritiker har dragit paralleller till miljonprogrammen på 60- och 70-talet och varnat för att snabbt bygga stora hyreshus på en liten yta. Farhågan är att det ska leda till segregation och ogenomtänkta lösningar.
– Jag är inte orolig för det, säger Mattias Adolfson.
– Vi har ett uppdrag som bygger på att det här ska vara en blandad stadsdel. Nu har vi mättat området på hyresrätter, resten kommer att vara andra boendeformer. Sedan kommer det bidra att vi får in bad- och friskvårdsanläggningen och verksamheterna Norden och Modig. Det leder till att stadsdelen kommer att leva dygnet runt, året om med människor från hela kommunen som besöker och arbetar i det här området.
Planchefen Lena Nordenlöw betonar också att mycket kraft har lagts åt att skapa variation i området med olika färger och form på husen. Man har också försökt ta vara på naturen genom att spara träddungar och slingra diken.
– Att det blir mycket folk på liten yta behöver heller inte vara någonting negativt. Nu för tiden pratar man mycket om att tätheten gör att det känns tryggare. Det kan också ge underlag för bättre service i form av kollektivtrafik och handel. Ju mer utspritt det är, desto knepigare är det att få till sådant, säger Lena Nordenlöw.
Just handel är något det talas mycket om i detaljplanen, som alltså härstammar från Fanerdunsatsningen. Bland annat beskrivs en pampig aveny som ska löpa likt en ryggrad genom Snurrom, med utserveringar, hotell, kontor, affärer och torg. Den har nu ersatts av en något blygsammare infartsväg.
Fanerdun blev ett fiasko som Kalmars politiker ständigt blir påminda om. Känns det som en liten revansch att det nu byggs i området trots allt?
– Ja, det kan man kanske säga. Man kan i alla fall konstatera att det är väldigt bra att den detaljplan som gjordes då kom till användning. Att vara med om Fanerdunprocessen var en erfarenhet i sig, vi lärde oss väldigt mycket av det, säger Mattias Adolfson.
– Jag tycker att det här blir en bättre lösning än vad som var tanken när detaljplanen gjordes. Då planerade man för bostäder åt de som kom från Kina. Nu bygger vi verkligen ett blandat område för alla.
En ytterdörr öppnas i ett av EA fastigheters nya trähus i Snurrom och Nathalie Brison rullar ut barnvagnen där sonen Matheo sitter. När de bar in flyttlådorna i somras var de några av de första att bosätta sig i området.
– Vi bodde på Öland tidigare. Men jag pluggar i stan så det här blev betydligt närmare för mig. Huset är fräscht och fint och det kommer bli jättebra här i Snurrom. Snart ska de ju bygga en simhall också.
Hur är det att bo mitt i en arbetsplats?
– Det går jättebra, man hör knappt någonting av arbetet. Och på kvällarna är det helt tyst, det är som att leva på landet.
Först när familjen var på plats i huset insåg Nathalie ytterligare en fördel. Förskolan låg bara några meter från hennes ytterdörr.
– Det blev en väldigt glad överraskning. Nu går Matheo där och det är jättesmidigt. Vi har verkligen haft tur.
LÄS MER: Flanören: Så fick Snurrom sitt namn