Om förslaget tar sig igenom hela beslutsprocessen skulle anläggningen kunna öppna redan till nästa sommar. Byggnaden där det tidigare bedrivits vuxenpsykiatrisk vård kan komma att ta emot upp mot 150 intagna.

Bengt Vestberg är chef för Kriminalvården i Kalmar.

– Vi har som alla vet ett stort behov av lokaler. Det här är en lösning på ett ganska allvarligt samhällsproblem som vi har just nu, säger han.

Lars och Majvor Törngren bor i området. De, tillsammans med 104 andra personer bakom de namnunderskrifter som nu skickats till regionen, är skeptiska till platsförslaget.

– Vi tycker inte att det är lämpligt att ha en anstalt i den här typen av miljö, säger Lars Törngren.

Inom 300 meter från den planerade anläggningen påträffas ett flertal hyreshus samt äldreboende, skolor och sjukhus. Att få brottsdömda till grannar känns olustigt, menar de båda.

– Jag är rädd att folk kommer att få det svårt att gå ut. De som ska till sjukhuset, eller pensionärer som bor i området precis intill som ska gå ut med rullator. Det finns skolbarn här, och där tänker man ju på drogkulturen. Hur påverkas den i området? Det är sådant man oroar sig för, säger Lars.

Hur upplever ni området i dag?

– Förhållandevis lugnt tycker jag. Men man går ju inte ut på kvällarna så. Man känner sig inte trygg. Och man vill ju inte att det ska bli likadant även dagtid, säger Majvor.

En öppen anstalt har säkerhetsklass 3. Vilket innebär att det saknas rymningshinder för de intagna. De räknas dock flera gånger om dagen, och låses in på sina rum nattetid. För att överhuvudtaget få avtjäna sitt straff på en öppen anstalt görs individuella säkerhetsbedömningar. Vilket innebär att risken för exempelvis hot om våld eller dåligt beteende bedömts som liten.

I dagsläget finns det totalt 16 anstalter med säkerhetsklass 3 utspridda över landet. De flesta av dem i utkanten, längre ut från den tätare bebyggelsen. Med vissa undantag. Positionen för det föreslagna Kalmaranstalten sticker dock ut i sin placering, omgiven av bostäder, sjukhus och skolor.

Albert Gegaj är kriminalvårdsinspektör i Kalmar.

– Flera av de här ”klass 3-orna” är faktiskt placerade i direkt anslutning till annan större bostadsbebyggelse, det är inte alls ovanligt för oss att bedriva verksamhet på en anstalt i säkerhetsklass 3 där annan bebyggelse finns i närheten. Och erfarenheten där är att det har mycket liten påverkan på samhället, och runtomkring, säger han och pekar på klass 2-anstalten intill Kvarnholmen.

– Personligen kan jag inte påstå att den på något sätt fått konsekvensen att det blivit mer otryggt i Kalmar, fortsätter han.

Det ligger en individuell bedömning bakom varje intagen som fått beslut om att avtjäna sin tid på en öppen anstalt. Innebär det i teorin att exempelvis en dömd mördare eller sexbrottsling kan avtjäna den sista tiden av sitt straff på en sådan, efter gott uppförande?

– Den bedömningen görs utifrån riskerna för hot, våld, dåligt beteende bland annat, och det är den som avgör kategorin på anstalt. Så potentiellt kan det innebära att dessa dömda brottslingar kan sitta även på treor, ja, säger Albert.

– Men självklart, om vi på något sätt skulle se risker på något sätt när vi gör de här individuella bedömningarna, så placeras de inte på en öppen enhet.

Av naturliga skäl är Kriminalvården en myndighet som jobbar ”bakom stängda dörrar”. Vilket kan vara en av anledningarna till den bubblande oron kring det nya förslaget i Tegelviken, tror Albert Gegaj.

– Jag har full respekt och förståelse för att människor har känslor kopplat till det här. Men jag tror också att information om vad det är för verksamhet vi bedriver och hur vi jobbar gör att den här oron kan dämpas litegrann. För mycket av den här oron tror jag beror på okunskap. När det kommer till öppna enheter handlar det om individer som kommer att komma ut i frihet och vara bland oss i samhället, väldigt snart, säger han.

Kriminalvårdens egen statistik visar att 32 procent av fängelsedömda personer återfaller i brott, enligt Kriminalvårdens egen statistik. Hur den procentsatsen ser ut från öppna anstalter är dock okänt.

Nu ligger beslutsfattandet på Region Kalmars bord, som äger anläggningarna som Kriminalvården är intresserade av att hyra. Martin Idethun är förvaltningschef på Regionservice i regionen. Han berättar att det just nu pågår en dialog mellan regionen och Kriminalvården.

– Något mer konkret finns inte i dagsläget. Regionen ser att det finns en samhällsnytta, dels att Kriminalvården tillfälligt får möjlighet att nyttja lokalerna i en tid då det finns ett mycket stort behov av fler anstaltsplatser, dels att regionen förvaltar sin egendom på ett effektivt sätt, säger han.