När vi sätter oss ner i 15 minuter med Björn Karlsson har IK Oskarshamn precis vänt och vunnit mot Nybro Vikings med 3–2 efter två sena mål från Michael Joyaux.

Han är inte helt nöjd – men inte heller helt missnöjd med prestationen.

– Vi har ingen ”edge” i anfallsspelet, vi var inte riktigt där och var inte så spetsiga. Vi lyckades inte skapa några långa anfall och därför vände spelet, säger Björn Karlsson och fortsätter:

– De har mycket puck i vår zon, men jag tycker inte att vi släpper till så mycket farliga målchanser. Det känns ganska bra bakåt, men det kommer utifrån att vi inte har pucken tillräckligt länge i anfallszon.

Du pratade väldigt mycket om försvarsspelet innan säsongen – hur tycker du att ni har lyckats med den biten hittills?

– Bra. Vi har enstaka matcher där vi släppt in mycket mål, om det beror på själva strukturen i försvarsspelet eller andra delar, annars har vi släppt till två mål i de flesta matcherna. Det är Mora, Södertälje, Djurgården och Östersund där vi släppt in fler än två mål. Generellt är det bra.

Ni kollapsade mot Södertälje (förlust 10–3) – vad säger analysen efter den matchen?

– Att det var katastrof på många händer och fötter. Vi gjorde inte grunderna i vårt spel, hur vi ska backchecka, kom inte ut i hörnorna, åkte inte skridskor, vi har något mål där vi blir slagna på en tekning med tre stycken. När man förlorar en tekning låser man upp sin gubbe, det lär man sig i U13. Målvaktsspelet var inte tillräckligt bra, det var jättemånga delar.

Apropå på det. Ni låg under med 1–5 efter första perioden och väljer att inte byta ut Tomas Rydén. Sedan går det 56 sekunder och ni byter målvakt – hur gick resonemanget kring det?

– Egentligen tänkte vi spara på Emil Kruse, ville se om det kunde hända något i början, få in två snabba mål eller någonting. Sedan blev det ett till skitmål och vi bytte för att se om något kunde bli bättre. Jag vet inte om det blev så mycket bättre, men därav blev det så.

IK Oskarshamn har spelat ihop 32 poäng, vilket ger laget en fjärdeplats i Hockeyallsvenskan, tre poäng bakom serieledande Björklöven. Ner till AIK under topp sex-strecket är det i skrivande stund nio poäng.

– Vi har en bra högstanivå, men vår lägstanivå måste upp. Från Västerås och framåt, sedan har vi Södertälje som var helt kass. Förutom det tycker jag att vi har hittat hemgångar i försvarsspelet och spel utan puck bättre i mittzon. Vi gör mycket mål generellt, men jag tycker att vi behöver höja vår lägstanivå. En jämnare nivå där vi gör samma sak gång på gång. Matchen mot AIK var ganska mycket så, även vårt försvarsspel tillåter att de får vara lite i vår zon för att vi fryser mycket puckar.

– Då blir det ännu viktigare med våra ingångar i anfallszon, att vi kan vara starka på pucken och vila med den för att etablera anfallsspel. Sedan känner jag att det finns mycket mer att ta ut av gruppen, samtidigt som jag känner att det är ungefär så här jag hade tänkt.

Ni får in Carter Camper och Felix Nilsson – hur ska ni använda dem?

– Det är två jätteskickliga spelare på den här nivån, som också visat sig skickligare på högre nivå också. Det är offensiv spets, sedan har vi väldigt mycket erfarenhet i Carter. Han ska vara en ledare, jag hoppas att han kan vara liknande Erik (Bradford) för gruppen. I Felix vet vi vad vi får in och han är nog fylld med självförtroende. Det är två toppspelare.

Finns det en risk att ni blir framtunga?

– Vi får väl se. Nu är det bara Eero (Savilahti) som är skadad, han skadade sig på gymmet och det är ingen hockeyskada på det sättet. Det är väl inte hållbart med 16 forwards på träning, men det får vi ta när det kommer. Tanken är att Lukas Vesterlund ska vara här fram till jul, sedan är det som det är med lån.

Finns det en osäkerhet i att ni har tre backar på lån?

– Det är klart – men ska vi ha den kvaliteten hade vi inte kunnat ha den om vi inte hade haft lån. Det är väl en risk och vi får se framåt. Det är ingenting som jag tänker på och det finns en plan. ”Ogge” (Oscar Alsenfelt, sportchef i IKO) kollar alltid på backar och det finns backar vi pratar om något händer.

Hur ser du på målvaktssidan?

– De har tävlat bägge två, sedan har vi några plumpar där vi tappat lite poäng, men samtidigt har de hjälpt oss att vinna poäng också. Jag är nöjd med den.

För att tala klarspråk – hur ser du på Tomas Rydéns start på säsongen?

– Upp och ner. Han har gjort sämre matcher, men också bra matcher. Det är klart man hade velat ha lite jämnare nivå och det tycker han också. Det är inte konstigare än någon annan spelare som gått lite sämre. Då får man jobba med det, prata om det och ta det därifrån.

Hur har det första halvåret varit som heltidsanställd hockeytränare?

– Först och främst har det varit väldigt kul, sedan har det varit utmaningar, men inget som jag inte hade räknat med. Vi har hittat varandra i ledarstaben och tycker vi kompletterar varandra bra. Vi har en bra grupp av spelare också, men kanske lite tystlåtna. Vi har bra moral, men jag skulle önska att det var lite mer högljutt kanske.

Vilka brinner av när det behövs?

– Erik Bradford är en ledare där, vi har ”Bengan” (Rasmus Bengtsson) och jag tror det blir jättebra med Carter också. Vi behöver fler. Nu svävade jag i väg lite här…

Björn Karlsson fortsätter:

– Jag är glad för där jag är. Jag tar det för vad det är och man vet inte var man är om två, tre eller fyra år.

Du har bytt Virdavallen med 119 åskådare mot 3 300 – hur har det varit?

– Det är samma sak egentligen, alltid kul med mycket folk. Det blir en annan atmosfär och det är lättare när det är packat. Det blir något annat med den där hettan och jag tror det blir lättare att nå fram till laget på bänken när man pratar. Du behöver inte låtsas som att det är tryck – det är tryck. Jag har försökt poängtera för de utländska spelarna, som kanske inte riktigt vet vad det är, hur mycket det betyder för staden.