Efter folkomröstningen: Så här vill Ölandskommunerna samarbeta
En gemensam IT-avdelning under Ölands kommunalförbund kan bli verklighet redan efter årsskiftet.
Att dela på bibliotekschef är ett annat av förslagen. Liksom ett gemensamt bolag eller nämnd som hanterar vattenfrågor.
– Vi vet inte om det blir gemensamt bolag, nämnd eller på något annat sätt, men det ska vi utreda. Vatten är en stor fråga. Vi är en gemensam ö och har samma bekymmer, så någon form av samarbete ska vi ha kring Ölands vatten, säger Matilda Wärenfalk (S), kommunstyrelsens ordförande i Mörbylånga kommun.
Det är kommundirektör Ann Willsund i Mörbylånga och kommunchef Jens Odevall i Borgholm som har tagit fram förslaget till samverkansavtal som båda kommunernas fullmäktigepolitiker ska ta ställning till i december. Syftet är att hitta effektiviseringsvinster och kunna dela på svårrekryterad personal.
– Vi är en liten kommun och då har man kanske inte alltid heltidstjänst och då är det svårt att rekrytera. Jag vet att det varit svårt att rekrytera bibliotekschef för oss. Tillsammans kan vi erbjuda en större tjänst, men det ska utredas nu, säger Matilda Wärenfalk (S).
Räddningstjänst och turism är några samarbeten som redan finns i Ölands kommunalförbund sedan flera år tillbaka. Nu är förslaget att även flytta IT till Ölands kommunalförbund.
Det finns redan ett samarbetsavtal mellan Mörbylånga och Ölands kommunalförbund och Borgholms kommun, som svarar för drift och support vad gäller IT i båda kommunerna. Båda kommunstyrelserna har fattat ett inriktningsbeslut att fortsätta med gemensam IT-drift men då via Ölands kommunalförbund istället, med start första januari 2020.
Bakgrunden till IT-samarbetet är att det är svårt att hitta rätt kompetens vad gäller digitala tjänster och automatisering. Något som krävs när färre anställda ska ta hand om fler i bland annat äldreomsorgen, enligt kommundirektörerna.
Även digitalisering, tillsyn av livsmedel och alkohol, ett gemensamt servicecenter samt dataskyddsombud kan vara gemensam, enligt förslaget till samverkansavtal.
Redan i dag har Mörbylånga och Borgholm samma växelsystem vilket gör att servicepersonal i de båda kommunerna kan avlasta varandra vid behov.
På Öland ökar antalet barer och restauranger dramatiskt under högsäsong. Eftersom tillsynstjänster för livsmedel och alkoholtillstånd ska finansiera sig själva genom avgifter blir det svårt att klara behoven utan att samarbeta, enligt förslaget. ”Skalfördelarna med ett gemensamt samarbete bedöms som stora”.
Kommundirektörerna vill även utreda om Borgholm och Mörbylånga kan ha ett gemensamt dataskyddsombud, efter att tjänsten som tidigare skötts av Sydarkivera ansågs för dyr och har sagts upp.
Hur mycket beräknar ni spara genom att samarbeta?
– Det vet vi inte i det här läget utan det handlar om att identifiera vilka områden vi kan fortsätta titta på, säger Matilda Wärenfalk.
Tanken är att samverkansavtalet ska löpa kalenderårsvis med en uppsägningstid på tre månader. Varje kommun ska bära sina egna kostnader enligt självkostnadsprincipen.
Nu ska alltså både Mörbylångas och Borgholms kommunfullmäktige ta ställning till avtalet.
Här är politikerna i Ölands kommunalförbund
Förbundsdirektionens ordinarie ledamöter:
Ilko Corkovic (S) ordförande, Borgholms kommun
Eva-Lena Israelsson (S), Borgholm
Staffan Larsson (C), Borgholm
Marcel van Luijn (M), Borgholm
Torbjörn Johansson (FÖL), Borgholm
Matilda Wärenfalk (S) andre vice ordförande, Mörbylånga kommun
Mattias Nilsson (S), Mörbylånga
Henrik Yngvesson (M), Mörbylånga
Anna-Kajsa Arnesson (C) förste vice ordförande, Mörbylånga
Nina Åkesson Nylander (KD), Mörbylånga
–––––––––––
Vad är ett kommunalförbund?
Ölands Kommunalförbund är ett formellt samarbetsorgan för kommunerna Borgholm och Mörbylånga.
Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och som är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Verksamheter som kommuner vill samverka om läggs över i kommunalförbundet som därmed övertar dessa uppgifter från sina medlemskommuner.
Kommunalförbund har egen budget och räkenskaper men ingen beskattningsrätt. Finansieringen av verksamheten sker genom att medlemskommunerna debiteras.