Festen drog igång med dunder och brak från både scen och himmel
Precis som han utlovade i fredagens artikel i OT är han där, Roland Jonsson från Norrby. Morfar till Smash Into Pieces livegitarrist, Emanuel Magnil. Med sig har han Emanuels föräldrar, Kicki och Lars-Olov ”Lollo” Magnil. Det här blir andra gången de ser sin son lira med bandet.
– Vi är inte nervösa, säger Lars-Olov. Vi har fullt förtroende för honom.
– Det är därför han står här, skrattar Roland och pekar på baren bakom oss.
En halvtimme senare kickstartar Smash Into Pieces festivalen med sin eldshow. Det oberäkneliga vädret har lugnat sig och tio meter från scenen står Roland bredvid och fotar med sin telefon.
Hörselkåporna i barnstorlek är lika många som de genomskinliga regnponchorna. Man vet ju aldrig. Regnet är nog ändå orsaken till att området fortfarande är halvtomt, och någon gång hörs till och med åska.
”De säger att det ska regna till 22”, hörs det i vimlet, men nu börjar det trots allt fyllas på. Johan och Caroline Qwarfordt från Torshälla är några av de som precis har kommit in.
– Det är tradition nu, säger Johan och skrattar. Vi hälsar på en vän som bor här och det här blir tredje året.
– Vi ska äta gott och se framförallt Darin och Molly Sandén, säger Caroline. Men även Sven Ingvars. Det är ändå kult.
Halvvägs genom Ellen Krauss konsert skapar vädret återigen en spontan mötespunkt under portalen mellan Aidis och Sole Mio. Ponchofrekvensen ökar också kraftigt och snabbt, men skuren är kort och ingen låter sig avskräckas. När solen tittar fram igen är det lika många kvar. Och fler är på väg.
