Moonica Macs debut isar ända in i märgen
Moonica Mac – Stark & sårbar
Bolag: Eget bolag.
Bästa låten: ”En hinning till Anton” och ”Till slutet av augusti”.
Med ena foten i den svenska vistraditionen levererar hon enkla komp och naivistiska melodier, samtidigt som hennes beslöjade sångröst snarare hör hemma i något slags jazzuniversum. Det blir en utomordentlig hybrid. Det är inte alla album som är rakt igenom njutbara att lyssna på, men det är ett konststycke som Moonica Mac lyckas med sånär som på någon enstaka minuts transportsträcka i mitten.
Ett av plattans starkaste element är texterna. De är ihopsnickrade med ett ovanligt tonsäkert tilltal som känns både naturligt och finurligt – lite som en finslipad dagboksanteckning. ”Du blev aldrig handen, du blev aldrig famnen, jag blev aldrig din” sjunger hon på skivans tredje spår ”Ibland”, och raderna levereras så bräckligt och starkt att det isar ända in i märgen.
Hela albumet doftar vemod i sin allra renaste form, och man kan enkelt förstå hur Moonica Mac tänkte när hon döpte det. Starkare och mer sårbar musik är nämligen svårt att hitta i Musiksverige just nu.
