Christian Gustafsson: Christian Gustafsson: En kedja som kan skjuta IKO kvar i SHL

Sjätte matchen, sjätte förlusten. Den här gången i sudden och 3–4-torsken kan sorteras in i hedersamma förluster-facket.

Titta vi bortom poängfördelningen så var det en rätt okej insats av IKO.

Det kunde ha gått hur som helst. 25-25 i skott. IKO hämtade upp 1–3 till 3–3 och borde ha vunnit om de bara kunde lära sig spela powerplay. Att först – återigen – bränna ett Ben Hur-långt fem mot tre och sedan sjabbla bort ett PP just efter 3–3-kvitteringen – det är inget man hänger kvar i SHL på.

Att se IK Oskarshamn de här dagarna är nästan lite som en ny försäsong. Nya tränare, nya målvakter, två nya backar, två nya forwards.

Richard Bachman, den VM- och NHL-meriterade målvakten, fick återigen se en match från läktaren. Migrationsverket hann inte klart med papprena på torsdagen heller.

Enligt ryktet var det ”fem minuter” från att amerikanen blev spelklar. Kanske var det någon jäktad tjänsteman som var tvungen att hämta på förskolan. Vad vet jag.

Så precis som mot Frölunda mönstrade IKO Almtunas andremålvakt som backades upp av Karlskronas dito. Nu gjorde Daniel Rosengren det helt okej, även om en målvakt i zonen ska ta den avgörande 4–3-pucken.

Simon Després var återigen utanför laget. Han spelade i lördags mot Växjö. Dagen efter coachade han, glad som en kanadensisk speleman, IKO-spelarfruarna i välgörenhetsmatchen. Sedan dess har han inte varit med i matchtruppen mot vare sig Frölunda eller Skellefteå.

Det trots att han tränat för fullt hela veckan. Den officiella förklaringen är ”personliga skäl”.

Vi får tips om än det ena, än det andra. Jag ligger lågt med att ta det vidare tills vi har säkrare uppgifter.

Klubben har i varje fall inte gett några klara besked om när han är med och spelar igen. ”Om någon vecka”, sa Jeff Jakobs. ”Kanske i morgon”, sa Thomas Fröberg.

I vilket fall är det en märklig situation.

Lagets bästa och i sina bästa stunder en av seriens bästa backar spelar inte. För IKO:s skull är det bara att hoppas att det löser sig och att Despres snart är med på isen igen. Det är tvivelsutan en spelare som i förlängningen kan vara skillnaden mellan SHL och allsvenskan.

Poängkungen Tyler Kelleher var, precis som mot Växjö i helgen, uppsatt som extraforward.

Jag hoppas det var sista gången.

För även om han inte är något defensivt geni, det är väl därför han hålls lite utanför, så är det en spelare som måste vara på isen. Inte lite, utan mycket.

Mot Skellefteå matchades han in successivt och landade till slut på 15 minuters speltid. De två sista perioderna bildade han precis som förra veckan kedja med Rickard Palmberg och Johannes Salmonsson.

En konstellation som hittar mer kemi för varje sekund den existerar och tränarna inte ens kan överväga att splittra den.

Där har IKO den leading line som de famlat efter hela säsongen.

Kreativitet, tyngd, speed, finess. De ser ut att älska att spela ihop.

Framför allt är det Rickard Palmbergs inträde som tillfört en dimension. Han är inplockad för att göra poäng, för att göra skillnad.

Sex poäng på fyra matcher talar sitt tydliga språk. Mot Skellefteå låg stockholmaren bakom allt. Han skapade yta och serverade Viktor Aronsson som satte 1–1.

2–3 var en riktig läckerbit. Tyler Kelleher passade in pucken i slottet, Palmberg mötte direkt och borrade upp en projektil i krysset.

När IKO plockat målvakten passningssköt Palmberg på Jonas Engströms klubba och IKO kvitterade till 3–3.

Rickard Palmberg spelar med ett naturligt självförtroende och när han blir riktigt varm i kläderna kan han vara nyckeln som låser upp IKO:s trubbiga powerplay.

Men framför allt var han pusselbiten som fattades för att IK Oskarshamn skulle kunna pussla ihop en kedja av riktigt vass SHL-klass.