Joel, 25, lämnade ingenjörsspåret – satsade fullt ut på musiken

Redan som liten fångade musiken Joels intresse. I mellanstadiet traskade han hem till en tysk kvinna som bodde i skogen utanför Tjällmo två gånger i veckan för att lära sig att spela blockflöjt.

– Det var ganska idylliskt. Där satt vi i flera timmar och spelade tillsammans, säger Joel Eriksson och skrattar vid minnet.

Några år senare såg han en svensk säckpipa i en butik och köpte den på stående fot.

– Jag har alltid gillat folkmusik och hade en granne hemma i Tjällmo som spelade säckpipa. Jag lärde mig instrumentet och har spelat en hel del i kyrkan och på midsommarfiranden, berättar Joel Eriksson vidare.

I gymnasiet sökte han sig till kyrkan och växte i den kristna tron. Samtidigt läste han orgelkurser och blev uppmuntrad att fortsätta på den musikaliska vägen.

– Det var inte alls planen från början. Jag läste det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och skulle bli ingenjör av något slag. Men jag fick mycket uppmuntran och till slut vågade jag följa min magkänsla och satsa på musiken. Det har jag aldrig ångrat.

Sagt och gjort. Efter gymnasiet packade Joel sina väskor och flyttade till Oskarshamn för att gå folkhögskolans kantorsutbildning. En utbildning som är känd inom musikerkretsar.

– Jag är mycket nöjd med mina år på skolan. Vi jobbade intensivt och koncentrerat och jag lärde mig massor, säger Joel Eriksson.

Sammanlagt blev det fem terminer på folkhögskolan. Det sista halvåret innan en ny utbildning tog vid vikarierade Joel som organist i Oskarshamns församling.

– Prästen Marie Ivarsson fick nys om mig genom att jag undervisade hennes dotter i orgel. Jag trivdes väldigt bra med uppdraget och gillade att jobba i en församling.

2019 flyttade Joel till Piteå för att läsa vidare till organist på musikhögskolan. Men han behöll hela tiden kontakten med Oskarshamn och när jobbet som organist blev ledigt tvekade han inte att söka det.

– För mig är Oskarshamn en stad med mycket levande musik. Läget vid havet lockade mig också, jag gillar att vara till havs och min plan är att så småningom gå med i sjöräddningen, säger han.

Vad gillar du mest med ditt yrke?

– Det som är bra med mitt jobb är att jag får arbeta med min passion samtidigt som jag har en trygg inkomst. Jag känner också en stolthet i att föra en kunskap och tradition vidare som har funnits i flera hundra år. I yrket ingår att undervisa och den delen vill jag gärna utveckla framåt.

Finns det några utmaningar?

– Ja, det är att hitta en balans mellan jobb och fritid som gör att man håller i längden och inte bränner ut sig. När man jobbar med sin största hobby är det lätt att överarbeta saker och ting och då riskerar man att tappa gnistan. Den balansgången är en evig gåta för alla kyrkomusiker.

Den här veckan är det påsk, vad betyder den högtiden för dig?

– Stilla veckan är den mest gripande veckan på hela året för mig och särskilt långfredagen. Jag jobbar på dagen men när jag kommer hem på min kammare ska jag sätta mig, sluta ögonen och lyssna på Johannespassionen. Det är min egen påsktradition. Jag är inte en person som har nära till tårar men då går det inte att bromsa. Musiken går genom hela kroppen.