”Enskilda avlopp är inte en skitsak”
Kommunala avlopp renar inte allt. Men 95 procent av alla gödningsämnen tas generellt bort, och når därmed inte Östersjön. Undantagen är när det är stora nederbördsmängder och reningsverken eller pumpstationerna inte hinner med. Då bräddas avloppet; man skickar ut helt orenat avlopp.
Detta är något som man försöker undvika. Många kommuner jobbar för att bygga bort inläckage i spillvattenledningsnätet och investera i dagvattenanläggningar.
Men det är inte alla som har kommunalt avlopp. Många fastighetsägare på landsbygden ingår inte något kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. De är hänvisade till att ordna sitt avlopp själva. Och när det gäller enskilda avlopp, kan de fungera alldeles utmärkt. Problemet är att många är gamla och utdömda. Det innebär att de ”bräddar” i princip hela tiden.
Bristfälliga avlopp kan förorena grundvatten i närheten, men är också en betydande källa till övergödning av kustvattnet i Östersjön, speciellt om de ligger i närheten av ett vattendrag eller kusten.
Det gäller också olika regler i olika kommuner, men även inom en kommun kan reglerna för hur ett godkänt avlopp ser ut variera. Ett exempel är Kalmar kommun. Kraven på enskilda avlopp är olika beroende på var fastigheten ligger. Nära kusten och vid sjöar och vattendrag, i vattenskyddsområden och i tätbebyggda områden ställer kommunen högre krav på reningseffekt än i de andra delarna av kommunen.
”Det är inte alltid vi gör platsbesök inför förbud. Där vi redan har tillräcklig information om att anläggningen är bristfällig, görs ingen inspektion.”Pernilla Landin, Miljöinspektör Torsås
Pernilla Landin på Torsås kommun jobbar bland annat med att kontrollera enskilda avlopp i kommunen, och de är inte få. 2009 gjordes en räkning av enskilda avlopp, och man om fram till att det då fanns 1588 stycken.
Den tidigare planen, att alla enskilda avlopp skulle vara åtgärdade senast 2015 kom av sig. Bygg och miljönämnden i Torsås tog ett nytt beslut 2015, som innebar att inom 10 år ska de fastigheter som har bristfälliga avloppsanläggningarna vara åtgärdade.
– Efter 2025 kommer dock arbetet fortsätta, men då ska det inte finnas några fastigheter där det finns vattentoaletter med utsläpp till en slamavskiljare som har mindre än 3 kamrar /trekammareffekt och/eller stenkista/ infiltrationsbrunn, säger Pernilla Landin.
Det är ganska vanligt att kommunen ställer krav på bristfälliga avlopp.
– Under 2018–2020 har vi hanterat över 500 ärenden som har med enskilda avlopp att göra. När vi ställer krav gör vi det genom förbud, totalt har vi utfärdat 113 stycken.
– Vi har den här tiden gjort 70 platsbesök med fokus på kontroll av avloppsanläggningen. Det är inte alltid vi gör platsbesök inför förbud. Där vi redan har tillräcklig information om att anläggningen är bristfällig, görs ingen inspektion. Vi inspekterar de anläggningar där vi inte har tillräcklig information om anläggningen.
Bräddning
Bräddning är ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten till följd av att ledningsnät eller reningsverk är överbelastat. Nödutsläpp är ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten till följd av exempelvis en driftstörning eller ett strömavbrott.
Bräddning görs för att att förhindra att avloppsvatten går baklänges om ledningarna blir överfulla. Om det gör det riskerar vattnet att tränga upp i golvbrunnar och gatubrunnar och orsaka översvämningar.
Bräddning sker framför allt i samband med kraftigt regn och snösmältning eller vid höjda vattennivåer i samband med storm.
Källa: NSVA
Kretslopp Sydost (tidigare KSRR) utför inte bara soptömning utan även tömningar av enskilda avlopp. Med jämna mellanrum skickar de in klagomål till kommunen.
– Ungefär var tredje klagomål som vi får in från slamtömningen går vi vidare med. Ofta är Kretslopp Sydosts klagomål en bekräftelse som kompletterar den information vi redan har om fastighetens bristfälliga avloppsanläggning.
Ibland vill fastighetsägarna inte göra investeringen i nytt avloppssystem. Det är inte gratis. Det finns ett antal olika tekniska lösningar, beroende på hur stora krav som ställs. En generell kostnad ligger mellan 70 000 och 100 000 kronor.
Ett enskilt avlopp är inte heller något man gräver själv, utan man behöver ta hjälp av en entreprenör. Det finns ett antal entreprenörer som har gått igenom en speciell diplomutbildning för enskilda avlopp, och bland annat hos Kalmar kommun kan man få en lista över diplomerade entreprenörer.
Här saknas innehåll
– Varje år är det några fastighetsägare som bestrider våra förelägganden. Det finns ändå en stor medvetenhet om vad som är bristfälligt. De flesta vet att när vattentoalett finns så krävs minst en slamavskiljning i tre steg och att stenkista/ infiltrationsbrunn som enda ”reningssteget” inte renar avloppsvattnet utan det är ett sätt att bli av med avloppsvattnet.
Sedan 2018 har 270 avlopp byggts om till godkänd standard i Torsås kommun. Men många återstår innan alla har den teknik som krävs.
Pernilla Landin trycker på att en fastighetsägare inte måste vänta på att få ett föreläggande om att avloppet är undermåligt och måste åtgärdas. Men ska man fixa sitt avlopp, måste man ansöka hos kommunen som godkänner att avloppet byggs om med godkända metoder.
– Självklart kan fastighetsägare ansöka för att åtgärda sitt bristfälliga avlopp innan de får förbud med kopplat vite. Vinsten är att de har mer tid i förhållande till när de får förbud. Enskilda avlopp är inte en skitsak, säger Pernilla Landin.
Siffror om avlopp
I Sverige finns det ...
... totalt ca 700 000 fastigheter som saknar anslutning till kommunalt avlopp (2017).
... cirka 470 000 fastigheter för permanentboende har enskilt avlopp (ca 70 %)
... cirka 670 000 enskilda avloppsanläggningar har ansluten vattentoalett.
... cirka 240 000 enskilda avloppsanläggningar med vattentoalett har endast slamavskiljning, något som blev olagligt redan på 1960-talet.
... 350 000 av de enskilda anläggningarna bedöms inte uppfylla kraven och ca 130 000 av dem har enbart slamavskiljare och är därmed direkt olagliga. De bidrar till övergödning, spridning av bakterier och miljöfarliga ämnen till våra sjöar och vattendrag.
När det gäller fosforbelastning till egentliga Östersjön svarar jordbruket för 25 procent och enskilda avlopp för cirka 10 procent av den svenska belastningen.
Avloppet från en person innehåller
Ca 0,6 kg fosfor/år
Ca 5 kg kväve/år
Ca 24 kg organiskt material (BOD)/år (BOD är ämnen som förbrukar syre)
Smittämnen
Ibland andra farliga ämnen (beroende på vad man använder hemma och vad man häller i avloppet).
Enskilda avloppsanläggningar i Sverige släpper ut
Ca 300 ton fosfor/år. Mängden som når havet är mindre på grund av att en del fosfor stannar i marken och i sjöar och vattendrag.
Ca 3130 ton kväve /år. Mängden som når havet är mindre.
Källa: SCB, Avloppsguiden.se, Ovanåkers kommun