Magnus Kviske: ”Det hade kunnat ta ände med en förskräckelse”
Magnus Kviske är lugn och eftertänksam när han pratar om det som hänt yrkesmässigt de senaste åren. Om hur han gick från framgångsrik skådespelare till att hans nystartade nöjesbolag gick i konkurs. En tid som han beskriver som den tuffaste i hans liv.
Från 2014 och framåt hade Magnus Kviske rejält med vind i seglen. Efter flera år med många roller i revyer, farser och musikaler gjorde Kviske och hans kompanjon Adam Lindrooz succé med sin Magnus & Brasse-föreställning. De tog den från Kalmar till ställen som Lorensbergsteatern i Göteborg, Scalateatern i Stockholm och Victoriateatern i Malmö.
Den belönades med fyra av fem fjädrar i Barometern-OT och fyra av fem fyrar i Göteborgs-Posten.
– Det var skönt när vi var två som gjorde större saker ihop. Det passar mig bättre än det som kom därefter, säger han.
Magnus Kviske är uppvuxen i Malmö men bosatt i Kalmar sedan 16 år. Han har jobbat som skådespelare och musikalartist sedan 1999. Det har blivit många jobb genom åren. Framför allt på hemmaplan i Kalmar, i bland annat Kalmarrevyn, sommarteater i Bastionen och Kalmarsundsrevyn.
Han har också spelat i Arlövsrevyn i Arlöv, på Fredriksdalsteatern med Eva Rydberg i Helsingborg, på Nöjesteatern i Malmö - ja, listan kan göras lång.
Men 2016 hände något. Kviske blev företagsledare.
Sommaren 2016 satte han upp familjeföreställningen Pippi Långstrump på Kalmar slott, startade bolaget Kviske Nöjesproduktion och blev för första gången ensamt ansvarig för en uppsättning.
Och det gick bra. 18 planerade föreställningar blev 20 som sågs av omkring 7 000 personer. ”Det var ett drömscenario som gick i uppfyllelse”, sa han i en intervju i Barometern-OT då.
– Första året med Pippi gick så himla bra. Jag har lätt för att ryckas med och det var därför jag startade bolaget. Allt kändes helt rätt, säger han när han nu tänker tillbaka.
Pippi-succén gav mersmak och en vinterföreställning genomfördes i november samma år. Pippi firar jul hette föreställningen, som gavs i en lokal i handelsområdet Giraffen i Kalmar. Men den här gången gick det inte lika bra.
– Det var då problemen började. Den gick inte bra. Det var fel tidpunkt, att köra inför julen, och fel omfattning. Ett år senare körde vi Pippi firar jul i Kalmarsalen, i mellandagarna. Det funkade, säger Magnus Kviske.
Trots att Pippi firar jul 2016 inte uppfyllde förväntningarna körde Magnus Kviske på. Emil i Lönneberga sattes upp sommaren 2017, på Kalmar slott.
– Emil blev ett för stort projekt. Med Pippi hade vi Villa Villekulla, men vi kunde ju inte bara ha en flaggstång för Emil tyckte jag så vi byggde snickarbod, hus, lada. Men sen sålde den inte lika bra som Pippi. I efterhand insåg jag att jag borde ha gjort allt annorlunda.
”Det kändes katastrofalt. Jag kom inte upp ur sängen. Då kan man än mindre sköta ett företag.”
Ekonomin gick inte ihop, men trots att läget var svajigt lyckades Magnus Kviske få ihop sommarteatern LasseMajas detektivbyrå på Skälby gård i somras. En sommar när värmen aldrig släppte taget om Sverige och stränderna var fullpackade dag ut och dag in.
– LasseMaja hade okej beläggning. Det var inte katastrof. Men det var efter det, i höstas, som jag insåg att det ändå barkade åt helvete.
Satsningarna som inte hade gått hem hade kostat för mycket. Före jul var konkursen för hans bolag ett faktum. Magnus Kviske hade redan smällt in i den hårda utmattningsväggen.
– Det kändes katastrofalt. Jag kom inte upp ur sängen. Då kan man än mindre sköta ett företag. Jag förstår inte hur jag lyckades ta mig igenom tiden från Emil-sommaren när det började gå dåligt fram till konkursen. Allt var ett stort svart hål. Jag hade försökt vara företagsledare, producent, regissör och skådespelare samtidigt. Jag kände ju att jag inte fick misslyckas.
Magnus Kviske är allvarlig och samlad när han förklarar hur han mådde.
– Innan det här tyckte jag att uttrycket gå in i väggen kändes lite flummigt. Men det är verkligen så när det blir för mycket, som att springa med full kraft in i en vägg.
Innan det blev känt att Kviskes bolag gått i konkurs trodde han att det skulle bli en fullständig katastrof.
– Jag trodde att alla skulle vara arga. Men när konkursen var ett faktum fick jag massor av mejl och telefonsamtal. Det blev en vändpunkt och räddade mig. Jag insåg då att här nere på botten kan jag ju inte ligga.
Stegvis började han ta tag i situationen.
–Jag skyller inte på någon annan än mig själv. Det jobbiga är att folk har kommit i kläm ekonomiskt. Jag kan inte göra mer än att be om ursäkt och försöka göra rätt för mig. Jag mådde fruktansvärt dåligt. Det hade kunnat ta ände med en förskräckelse. Depressionen slog till även fysiskt. Jag kunde inte förmå mig att göra saker vissa dagar.
Arbetet med att reda ut det ekonomiska läget pågår och Magnus Kviske har flera jobb inbokade i år.
– Jag var ett tag rädd att tappa lusten helt, att inte orka underhålla mer, men jag mår bättre idag och är glad att jag hittat tillbaka till det kreativa. Jag tar det försiktigt, det finns dagar när jag är jättetrött.
Hur ser du på dig själv nu?
– Jag har utvecklats på många sätt. Jag har alltid varit väldigt självkritisk, men nu har jag kunnat förlåta mig själv. Det är den här clowngrejen som är vanlig inom humorbranschen. Bakom den skrattande masken finns ett stort mörker. Det har varit så med mig också.
Nu laddar Magnus Kviske inför premiären för hans och musikern Daniel Alleveds nya projekt - En sagolik historia. Det är en familjemusikal baserad på Kalmarförfattarna Emelie och Andreas Sjölanders framgångsrika böcker - Sagor om svensk historia.
– Jag fastnade verkligen för de böckerna när jag hade läst dem, de innehåller så mycket humor. De liksom lurar barnen att lära sig saker, det är smart, jag älskar sånt.
Magnus Kviske har skrivit manuset för musikalen, som baseras på de tre första böckerna. Daniel Alleved har skrivit musiken, sex nya låtar.
– Vi har bollat med Andreas och Emelie Sjölander hela tiden. Föreställningen handlar om Gustav Vasa, Drottning Kristina, Gustaf II Adolf, och deras vänner och fiender. Påven dyker upp också. Det blir lite som revy med olika nummer. Det är bara jag och Daniel som spelar så vi får axla många roller, säger Magnus Kviske.
Den 26 och 27 januari spelar de musikalen på Kalmar läns museum. Sen hoppas de kunna ta den ut till skolor i länet.
– Jag hoppas att En sagolik historia kan utvecklas. Vi har fått förfrågningar av skolor. Föreställningen är enkelt uppbyggd och kan tas med. Jag gillar den uppsökande teaterformen.
Magnus Kviske kan också se fram emot en sommar till på Krusenstiernska teatern i Kalmar. Han spelar i årets sommarfars där även Robert Gustafsson, Mikael Tornving, Sussie Eriksson och Kalmarskådespelaren Martina Sundén medverkar.
– Det är fantastiskt att få spela där. Det är som att spela i Allsvenskan. Med eliten. I tio år skickade jag mitt årliga mejl till Krusenstiernska-gänget. ”Här är jag, vill ni ha mig?” Förra året nådde jag fram och spelade med i Flaggan i topp.
Hur känns årets gäng?
– Ett toppengäng. Martina Sundén är dessutom en av mina bästa vänner. Och Trassel är en av mina favoritfarser. Jag känner till den sedan tidigare. Den innehåller allt som en fars ska innehålla.
Hur tänker du om jobb i framtiden?
– Jag ska inte vara företagsledare. Jag älskar att jobba i Kalmar, men det är lite nervöst så klart. Jag vill kunna fokusera på artistbiten. Jag måste helt enkelt acceptera att det gick fel. Vi har ju småstadsfenomenet, att man kan inte vara anonym här. Men jag känner mig trygg även efter det som varit. Jag hoppas att jag inte förknippas med konkursen utan med så mycket annat som jag gjort och ska göra.