De är länets coronadetektiver

En länsbo får ett provsvar som säger att hen är smittad av covid-19. I samma stund kliver smittspårningsenheten in i bilden. Till viss del gräver de i det förflutna men framförallt är målet att ställa sig i vägen och bryta smittvägar. Då är det också bråttom.

Inkubationstiden är två till 14 dagar men de flesta insjuknar efter fem dagar. Vid symptom ska du inte provta dig första dygnet då risken finns att provsvaret blir negativt. I stället ska du vänta ytterligare minst 24 timmar. Efter ytterligare en till två dagar senare kommer provsvaret.

– Då har du varit smittsam så lång tid tillbaka att de du smittat har hunnit bli smittsamma. Därför ska samtalet från smittspårningsenheten helst komma samma dag.

Det säger smittskyddsläkaren Lisa Labbé Sandelin. Hon ingår själv inte i enheten men har naturligtvis ett nära samarbete med gruppen. Det var i slutet av juni som Region Kalmar snabbt satte ihop teamet efter regeringens krav på smittspårning. Smittspårningsenheten är nu nio personer stor och består av både läkare och sjuksköterskor som har handplockats. Flera jobbar hemifrån men varje morgon kopplar de upp sig för ett möte där de försöker pussla ihop olika smittkedjor efter vad de har fått fram.

En person i gruppen är Claes Söderström, som tidigare jobbat som infektionsläkare och smittskyddsläkare. Han är en av flera som jobbar hemifrån och är med i intervjun via länk.

– Jag har aldrig varit med om att jobba ihop på det här sättet tidigare. Det är väldigt givande, säger han.

Dessutom är arbetet enormt viktigt. Efter sommaren har viruset främst dykt upp som klustersmitta som exempelvis på förskolan Vimpeltorpet i Kalmar, ett pastorat i Hultsfred och Västerviks sjukhus.

– Det den här gruppen gör kommer att påverka hur vår smittkurva kommer att se ut i höst, säger Lisa Labbé Sandelin.

– Senaste veckan har jag känt att det börjar ta fart lite även om resten av Sverige verkar följa en annan kurva ser vi och Skåne att det kanske är på väg att hända något här. Nu har vi ändå bättre förutsättningar att fånga upp smittan.

Identifierar smittspårningsenheten en smitta på ett särskilt boende eller sjukhus sätts stora resurser in för att stänga ned och bryta ned alla smittvägar. Spårningen ute i övriga samhället ser ut på ett lite annat sätt.

– Då kan vi ge tips och råd så att de inte smittar vidare. Sedan letar vi runt vilka de har haft kontakt med så att de personerna i sin tur vet att de ska provta sig om de får symptom, säger Claes Söderström.

– Vi anstränger oss mycket för att bevaka provsvaren och vi är på tårna. Speciellt om vi har en pågående smittspårning där vi vill få in alla svaren så att vi kan få en bild, säger Alf Viderberg Mackay, som tidigare drivit en privat hälsoklinik i Kalmar men som nu är medicinskt ansvarig läkare i gruppen.

De senaste veckorna har det kommit kritik mot att covid-sjuka själva får ta ett stort ansvar för smittspårning och kontakta personer de har varit i kontakt med.

– Flera har redan hunnit kontaktat arbetsgivaren när vi ringer. Ambitionsnivån hos smittade är väldigt hög. Jag är lite förvånad över att de varit så aktiva att skydda andra och informera, säger Claes Söderström.

– Vi stöttar på alla sätt. Och komplicerad smittspårning är det inte individen själv som har hand om, säger Lisa Labbé Sandelin.

Om man tycker att det är obehagligt att kontakta personer man kan ha smittat - hjälper ni till då?

– Vill man inte ska man inte behöva göra det.

Ett smittfall kan leda till att över hundra personer behöver kontaktas eller provtas. Andra fall är det bara ett par personer.

– Varje gång man inleder en spårning vet man aldrig hur stor den blir. Något som kan tyckas vara något ganska litet blir större och större ju mer man nystar i det, säger Lisa Labbé Sandelin.

Drygt 180 personer har testats positivt i egenprovtagningen sedan starten och samtliga har kontaktats.

– Hittills har vi klarat av allt i den här gruppen, säger Carina Petersson som var med att starta upp gruppen och annars tillhör regionstaben inom samordning hälso- och sjukvård.

Om smittspårningsenheten inte får tag i en covid-sjuk person skickas ett formulär, så kallad omvänt ärendehantering, i stället. Den har nu börjat användas även på andra platser i landet också och kallas för Kalmarmodellen.

– Vi får tillbaka vad de har fyllt i och sedan kan jag behöva ett förtydligande och då skickar jag en motfråga och får svar. Då har jag ofta den informationen jag behöver och kan avsluta ärendet, säger Annika Odevall som kom till enheten från 1177.

Smittskyddsläkaren är en egen myndighet och därför ligger teamet under infektionskliniken. Samtliga i enheten har medicinsk kompetens vilket är viktigt vid samtalen.

– När vi pratar med smittade är det väldigt bra att vi har möjlighet att ge dem stöd och råd. Att kunna hjälpa till är en av de trevliga sakerna i det här jobbet, säger Claes Söderström.