Annons

Så kan världsarvet sälja öländsk mat

I dag finns knappt några produkter där världsarvet Södra Ölands jordbrukslandskap marknadsförs – hittills enbart jordgubbar. Kanske kan studenter från Stockholm hjälpa till att ändra på det.
Mörbylånga • Publicerad 10 oktober 2018
”Vattnet är det stora problemet på alla sätt och vis", säger Emil Petersson, lantbrukare i Resmo, som på onsdagen tog emot en grupp studenter från Stockholms universitet. Det mesta han odlar blir djurfoder så han får inte ta del av det statliga bidraget för sommarens torka till bönder med betesdjur. Till vänster Mörbylångas världsarvssamordnare Emma Rydnér.
”Vattnet är det stora problemet på alla sätt och vis", säger Emil Petersson, lantbrukare i Resmo, som på onsdagen tog emot en grupp studenter från Stockholms universitet. Det mesta han odlar blir djurfoder så han får inte ta del av det statliga bidraget för sommarens torka till bönder med betesdjur. Till vänster Mörbylångas världsarvssamordnare Emma Rydnér.Foto: Pia Olofsson

Emil Petersson, lantbrukare i Resmo, nämner fyra gårdar från Södra Öland som gått samman och säljer jordgubbar från världsarvet. Kanske kunde maltkornet som nu skickas till Skottland användas till "världsarvswhisky" i stället. Men att vara lantbrukare är ett heltidsjobb så det finns sällan tid för sidoverksamheter, berättar han inför studenterna från Stockholms universitet på onsdagen.

– Att odla i ett världsarv innebär inga nackdelar för mig, inga extra pålagor, därför ser jag positivt på det. Vi lantbrukare gillar inte extra bestämmelser, säger Emil Petersson när studenterna frågar honom hur det är att vara lantbrukare i odlingslandskapet som Unesco år 2000 upptog som världsarv.

Annons

– Det hade varit kul att få extra betalt för att det är ett världsarv men det är er uppgift att lösa.

Högen med stärkelsepotatis ska till Skåne. Vete, raps, foderbetor till djurfoder och bruna bönor till människor och mathorn till whisky odlas också på gården.
Högen med stärkelsepotatis ska till Skåne. Vete, raps, foderbetor till djurfoder och bruna bönor till människor och mathorn till whisky odlas också på gården.Foto: Pia Olofsson

Studenterna har bakgrund i etnologi, arkeologi och historia. Nu studerar de på ett kandidatprogram för museer och kulturarv med inriktning regional utveckling och innovation.

Deras uppgift i Mörbylånga är att öka potentialen för lokalsamhället, vad gäller mat och vandring. Där arbetar kommunen redan med koncepten Mat i världsarvet och Vandra i världsarvet. Kommunen sköter 140 km vandringsleder på södra Öland.

– Förhoppningsvis kan det leda till fortsatta samarbeten framöver. Vi är intresserade av att jobba långsiktigt med att utveckla en plats, som Södra Öland, säger lärarna Sarah Holst Kjaer och Lars Kaijser.

Fredrik Thorén och Jonas Bodingh är två av studenterna från Stockholms universitet.
Fredrik Thorén och Jonas Bodingh är två av studenterna från Stockholms universitet.Foto: Pia Olofsson

Mörbylångas ortsutvecklare Eva Engström berättar om utmaningar och möjligheter för att utveckla de södra delarna av Öland. Här finns ett stort engagemang och många gillar landskapet samtidigt som nedläggningar av företag som sockerbruket bidragit till nedgång i tidigare blomstrande samhällen och att färre bosätter sig söderut. Hon talar om vikten att behålla service – särskilt butiken, bensinpumpen och skolan.

Eftersom det är odlingen som skapar världsarvet södra Ölands odlingslandskap är lantbrukarna viktiga, enligt världsarvssamordnare Emma Rydnér.

– Vi har relativt unga lantbrukare på Södra Öland, men ska det i fortsättningen finnas någon som vill ta över lantbruken eller bosätta sig söderut måste det finnas service kvar.

Pia OlofssonSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons