Ett år senare: De som blev kvar på fabriken ser framåt
– Jag kallar det den gröna fabriken nu. Koldioxidutsläppen är nere på noll.
Det säger Tommy Pettersson, platschef på det som är kvar på Cementas anläggning efter att tillverkningen av anläggningscement lades ner för ett år sedan.
– Degerhamn är en fantastisk plats. Den här bygden har varit påverkad länge av buller och damm, men nu kan man höra fågelsång igen. Vi är den gröna fabriken nu, som håller på med en världsunik produkt i lilla Degerhamn. Men det är klart, hade vi byggt fabriken nu hade vi bara behövt 40 procent av den här ytan, säger han.
En tredjedel av dem som jobbade på Cementa bodde på södra Öland med postadress Degerhamn. Tommy Pettersson var personalchef vid neddragningsbesked och förhandlingar. Han har jobbat på fabriken i över 30 år och är en av sju som jobbar kvar.
– Det har varit en process, säger han.
– För varje kompis som hittat nytt jobb och som det ordnat sig för släpper det lite. De har fått jobb på Mönsterås bruk, Bergkvara buss, Bergs Timber, Bombardier, Guldfågeln, Spiroline i Grönhögen och på andra ställen.
I de stora ugnarna tillverkades klinker av krossad och mald kalksten i höga temperaturer. Klinkerkulor maldes sen till cement. En hantering med stora koldioxidutsläpp som var en orsak till nedläggningen.
Alla dessa jättebyggnader står oanvända, och underhålls av den lilla personalstyrka som finns kvar på plats. I teorin ska det gå att starta upp fabriken igen men för det krävs kunnigt folk vilket är en bristvara, enligt Tommy Pettersson.
– Exporten minskade när koldioxidskatten ökade. Fabriken i Slite fick överkapacitet och kunde tillverka det vi gjort i Degerhamn. Miljökraven gör att vi verkligen måste vara på tå i cementindustrin med mer modern teknik och då var det väldigt lång payback-tid att satsa på en så liten fabrik som Degerhamn.
Cementa lät tillverkningen av mikrocement finnas kvar i Degerhamn och är fortfarande en föreningssponsor och en kraft i samhället, menar Tommy Pettersson. Han har kontakt med bolagets tekniske chef en gång i veckan.
– Vi är inte övergivna här nere. Tänk om man startat upp ett helt nytt företag med sju anställda på södra Öland nu. Vad positivt det hade varit, säger han.
Dessutom vilar ständigt Skövdefabrikens vakande öga över Degerhamn. Maskinerna som maler ner cementen till oerhört små partiklar sköts från kontrollrummet i Skövde. Det finns övervakningskameror uppsatta i byggnaden där mikrocement tillverkas, packas och lastas.
– Vi har levererat till Australien. Just nu ska allt till tunnlarna till förbifart Stockholm. Målet är att växa men våra säljare på huvudkontoret har inte vågat knyta upp nya kunder förrän detta är levererat.
På området har tidigare Cementamedarbetaren Andreas Johanssons vvs-firma med tre anställda flyttat in.
– Det har varit en känslostorm, säger han om året som gått.
– Jag jobbade på Cementa i fem år, men föräldrar och släktingar har jobbat där. Alla vi som bor här levde med Cementa. Så är det alltid på industriorter, säger han.
Andreas Johansson vågade starta eget företag, som fyllde ett år på långfredagen, tack vare ett treårskontrakt med Cementa. Två anställda jobbar med underhåll åt bolaget, medan han själv till största delen gör olika vvs-jobb, i dag hos en sommargäst i Grönhögen.
Kontoret ligger på fabriksområdet som nu ekar tomt jämfört med förr.
– Klart man funderar över vad som ska hända med den gamla fabriksdelen som inte är i drift. Brukshotellet fick stänga restaurangdelen, sedan stängde Ica-affären. Det gör att folk inte kommer ut lika mycket och det märks på gatorna i Degerhamn och Södra Möckleby, säger han.
– Samtidigt är en del positivt på gång. Man startade upp fotbollslaget igen och när spelet kommer igång kan det bli lite liv vid matcherna. Jag har också en del vvs-jobb före sommaren i fastigheten för den nya matbutiken som planeras.
Även ett annat företag är på väg in på fabriksområdet med sitt lager, men avtalen är inte klara än, enligt Tommy Pettersson.
Lång cementhistoria i Degerhamn
På 1700-talet fanns ett alunbruk i Degerhamn. Här framställdes alun för export till 1880-talet då konkurrensen från stora kemiska fabriker i Europa blev för stor och tillverkningen upphörde. Alunskiffer innehåller både mycket tungmetaller och energi (rester av lagrade växter och djur som ombildats till kol och olja).
1886 lockade tillgången på kalksten det nybildade Ölands cementaktiebolag att bygga en fabrik på platsen. Att det fanns en bra hamn i Degerhamn bidrog också. Den nya fabriken stod klar 1888.
16 oktober 2018 kom planerna på att lägga ned cement- och klinkerproduktionen i Degerhamn av miljöskäl, som en chock för de anställda. De framhöll hur långt fabriken kommit i miljöarbete och produktutveckling. I januari 2019 fattade styrelsen det slutgiltiga beslutet. Fredag 26 april satte personalens avskedsfest med fyrverkerier punkt för 133 års cementhistoria i större skala.
1 maj 2019 slutade Cementa med att bryta sten i Albrunna kalkbrott, mala råmjöl, bränna klinker i ugnar, samt mala klinker tillsammans med gips, ferrogranulat och kalksten till ett fint pulver – cement. Kvar är möjligheten att ta emot anläggningscement från bolagets Slitefabrik via fartyg, samt mala cement till mikrocement, lagra och transportera ut mikrocement via lastbil.
Källa: ”Degerhamn cementfabrik – industri- och kulturhistorisk dokumentation och värdering” av Sven Olof Ahlberg och Lena Knutson Udd från 2011. Cementas miljörapport 2019.
Spåren efter stenindustrin syns också i det stora kalkbrottet i Albrunna söder om fabriken. Kommunen och Cementa kom överens om att kalkbrottet skulle fyllas med vatten och bolaget fick tillstånd från länsstyrelsen. Sedan företaget stängde av pumparna vid skördefesten förra året har vattnet stigit tre meter.
Om 17 år räknar bolaget med att sjön stigit till stenbrottskanten 8,7 meter upp. Ett dike ser till att vattnet rinner ut över Alvaret vid den höjden. Fortfarande är vägen avstängd och det är Cementa som äger marken, men det är öppet för den som vill cykla, vandra – eller bada.
– Du kan bada här om du vill, kalkbrottet är öppet för allmänheten. Vi vill att folk ska komma hit. Vi ser det som en friluftsanläggning. Helst vill vi inte ha in någon biltrafik men det är ett beslut som vi kan omvärdera, säger Tommy Pettersson.
Koldioxidutsläpp
Cementa Degerhamn – Koldioxidutsläpp till luften (kilo):
2009: 246 340 000
2010: 248 025 000
2011: 262 390 000
2012: 260 607 000
2013: 237 195 000
2014: 258 956 000
2015: 255 970 000
2016: 239 538 000
2017: 255 783 000
2018: 241 897 000
2019: 65 176 000
Källa: Naturvårdsverket
Cementindustrin har svårt att få ner koldioxidutsläppen då man driver ut koldioxid genom att hetta upp kalksten med höga temperaturer. Förbränningen kräver mycket bränsle som också ger stora koldioxidutsläpp, därför pågår försök med eldrift på andra fabriker nu, berättar Tommy Pettersson. ”Nu har vi noll koldioxidutsläpp i Degerhamn. Det är därför jag kallar det den gröna fabriken", säger han.