Tobiasregistrets vd: "En fin och stor handling"

I sommar har Barometern-OT berättat om 17-årige Elian Sundén som har drabbats av en ovanlig blodsjukdom och nu väntar på en benmärgsdonation.

– Det vanliga idag är att blodstamceller doneras genom vad som kan beskrivas som en mer omfattande blodgivning, berättar Nicole Silverstolpe och beskriver det förfarande som Olah Davidsson beskriver att han var med om (se separat artikel).

Om man är mellan 18 och 35 år gammal, väger över 50 kilo och i grunden frisk, så kan man anmäla sig som potentiell stamscellsdonator på Tobiasregistrets hemsida. Där fyller man i en hälsodeklaration och så får man hem ett kit med två topsar som man ska ta prov med från insidan av kinden.

– Sedan stoppar man tillbaka topsen i kuvertet och går till brevlådan. Man registreras som en anonym sifferkod i registret och finns det en patient någonstans som matchar ringer vi och frågar om man kan tänka sig att lämna blodprover, säger Nicole Silverstolpe.

Hon är noga med att poängtera att en anmälan i Tobiasregistret inte betyder att man måste säga ja om man så småningom blir kontaktad. Det är alltid upp till givaren att avgöra om man vill gå vidare och ta de prover som krävs.

– Att anmäla sig är enkelt, men man ska förstå att det tar lite tid om det väl blir aktuellt. De allra flesta som våra medarbetare kontaktar blir glada och vill ställa upp, säger Nicole Silverstolpe.

Däremot händer det att en potentiell donator inte kan fullfölja när det kommer till kritan.

– Det finns skäl som är kopplade till just åldern 18 till 35 år som ger laga förfall. Det kan vara att personen är ute och reser, utomlandsstudier eller att man är gravid eller ammar, till exempel.

Skulle det vara så att man lämnar blodprover, genomgår hälsokontrollen och bestämmer sig för att genomföra donationen, så får man sprutor för att ”lura ut stamcellerna ur benmärgen ut i blodsystemet”, som Nicole Silverstolpe uttrycker det. Sedan kan donationen genomföras. Hon beskriver att det är vanligt att givaren kan uppleva värk i benen eller viss sjukdomskänsla innan stamcellerna skördas. När givaren lämnat sina blodstamceller släpper den känslan ofta direkt.

– Till små barn görs ibland donationer där man tar benmärg och då sövs givaren och ingreppet blir smärtfritt. Det finns inga direkta risker med att lämna blodstamceller, men att bli sövd är en risk och därför är det viktigt att givaren är väl införstådd med att det är helt frivilligt att donera.

Vilket är det främsta skälet att anmäla sig, tycker du?

– Det är det enklaste sättet att rädda en människas liv. Jag får ståpäls bara jag pratar om det, det är så fantastiskt. Det är en fin och stor handling.

Har man anmält sig till registret innan man fyllde 35 är man kvar tills man fyller 60 och tills dess kan man bli kontaktad.

– För den som ska få en donation är det bättre att få raska och spralliga celler, som man får från yngre personer. Men det här är alltid det sista hoppet. Rör det sig om blodcancer har man alltid testat cellgifter och andra behandlingar först. Det innebär att finns det ingen annan matchning är det bättre att få från en person som är äldre än inget alls. Då har man en chans, säger Nicole Silverstolpe.