Gymnasieval: Utbudet ska anpassas efter var jobben finns

I början av juni klubbade riksdagen igenom ändringar i skollagen för gymnasiet och komvux.

Förändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska få betydelse för hur utbildningsutbudet ska utformas. Varje kommun måste samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samarbetet sker genom ett avtal som innehåller planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Det ska även bli fritt att söka utbildningar inom komvux som erbjuds i de kommunerna din kommun samarbetar med.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav i slutet av augusti Skolverket i uppgift att ta fram ett planeringsunderlag som huvudmännen ska följa när de tar beslut om hur utbildningsutbudet ska utformas.

– Planeringsunderlaget ska vara regionalt framtaget för att skolorna ska kunna se till att det blir tillräckligt många platser på de utbildningar som leder till jobb, sa den tidigare utbildningsministern Anna Ekström (S) till Altinget.

Ändringarna av lagen börjar gälla 1 juli 2023 och tillämpas för första gången för utbildning som påbörjas 2025.

Rektorn på Mönsteråsgymnasiet Jenny Alvunger är nyfiken på hur Skolverkets planeringsunderlag kommer att bli. Det är mycket oklart ännu på vilket sätt plasterna till de olika gymnasieprogrammen ska regleras.

– Det är inte riktigt tydligt hur det ska bli. Men att man säger att Skolverket ska bistå med ett regionalt planeringsunderlag och utifrån det planera för hur utbildningen ska planeras och dimensioneras är klart.

– Jag tror att alla som jobbar med de här frågorna är spända på att se hur planeringsunderlagen ser ut och när vi får det. Avsikten är att vi ska få det framåt hösten.

Vad tycker du om planeringsunderlagen?

– Det beror på hur resultatet blir. Att veta hur mycket elever det finns i omlopp och hur arbetsmarknadstrender ser ut vet vi var för sig. Men att hålla det mer samman kan förstås hjälpa till så att man erbjuder utbildningar som leder till jobb.

Jenny Alvunger tycker att yrkesprogrammen på Mönsteråsgymnasiet är anpassade efter arbetsmarknadens behov.

– Jag kan se hos oss att industrin, vården och byggbranschen skriker efter arbetskraft. Även inom sektorerna el och försäljning och service. Programmen vi har här är sånt som arbetsmarknaden skriker efter, säger hon.

Vad tycker du om ett skarpt platskrav för hur många platser gymnasieskolan får erbjuda?

– Jag tror inte att det skulle fungera. I utredningen (som lagstiftningen är en följd av) fokuserar man på de kommunala skolorna och inte på de fristående gymnasieskolorna. Därför tror jag inte att det skulle göra så stor skillnad.

– Om vi ponerar att det finns ett tak på hur många platser kommunala gymnasieskolor får erbjuda för utbildningar som inte leder till jobb, och sedan finns det inte samma regler för fristående gymnasieskolor, tänker jag att det blir ett slag i luften.