Socialchefen om hemlösheten i Kalmar: ”Låg problematik”
Hemlösheten i Kalmar ökar, och Stadsmissionen upplever ett högre tryck bland stödsökande. Krångliga regelverk och brister i välfärdssystemen gör det svårt för individer att få rätt hjälp i tid. Flera av dem lever i dag i akut hemlöshet i Kalmar kommun.
”En handfull” menar socialchefen Camilla Freedeke. Men enligt Stadsmissionen är mörkertalet förmodligen betydligt högre än så.
– Det finns i vårt uppdrag att vi ska hjälpa till med akut tak över huvudet och ekonomiskt bistånd – och det finns alltid. Det kan handla om allt från vandrarhem till hotellnatt, säger Camilla.
Trots detta sover flera personer i kommunen utomhus.
Hur kan det vara så?
– Det är omöjligt för mig att svara på. Det är individens situation som avgör.
Bakom varje individ görs en enskild bedömning för att på bästa sätt ta fram en planering för att hjälpa individen på fötter igen. Är man folkbokförd i Kalmar kommun har man rätt att ansöka om ett stadigvarande stöd.
– Då tittar vi på individens situation och gör en rättssäker bedömning. Vad har individen för ekonomi och förutsättningar för att klara sig själv och upprätthålla en bostad? Vi jobbar för normalisering, och vill att alla människor ska ha ett boende och ett arbete, och att de ska kunna leva ett självständigt liv.
Samtidigt belyser årets fattigdomsrapport, framtagen av Sveriges Stadsmissioner, ett snårigt välfärdssystem som många stödsökande har svårt att navigera i. Regler, deadlines, rättigheter och skyldigheter i kontakten med bland andra försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten blir rörigt, och enligt Freedeke innebär detta ofta att kommunerna får ta över där andra instanser fallerar.
– De statliga myndigheterna har dragit sig tillbaka. Neddragning av personal och minskad arbetsledning, vilket gör att de här individerna hamnar hos oss. När förutsättningarna ändras från statliga myndigheter hamnar människor mellan stolarna. Det ser vi också, bekräftar hon.
Socialtjänsten tillhandahåller personliga ombud som hjälper individer i samordningen vid kontakten med myndigheter. Men även kommunens medarbetare har i många fall svårt att få fram rätt information.
– Och de är experter, påpekar Freedeke.
– Det är en stor utmaning, och där behöver vi verkligen ta ansvar, fortsätter hon.
”Vi har en mycket låg andel människor som behöver ekonomiskt bistånd och en kommun som satsar på förebyggande socialt arbete”Camilla Freedeke
Stadsmissionen menar att socialtjänsten fokuserar mer på att kontrollera uppgifter än på att möta den stödsökande personligen. Något som enligt dem skapar en rättsosäkerhet där bedömningen kan bli godtycklig beroende på vilken handläggare som gör den.
Vill du bemöta det?
– Anledningen till att utredning och bedömning görs grundligt är för att det inte ska kunna vara godtyckligt, utan istället vara rättssäker handläggning, säger Freedeke.
Som regel har man inte rätt till bistånd om man har pengar på banken, eller andra tillgångar, menar hon.
– När man ansöker ska en utredning göras om rätten till bistånd. Då ska den enskilde redogöra för vad denne gjort för bidrag till sin egen försörjning och kunna visa upp hur den ekonomiska situationen ser ut.
Vad är viktigast – att kontrollera att alla uppgifter stämmer, eller att individen får akut hjälp vid behov?
– Vi har goda möjligheter att snabbt se i våra datorsystem hur det ser ut så att vi skyndsamt kan hjälpa dessa individer.
Hon påtalar myndighetens ansvar att alla statliga skattepengar betalas ut korrekt.
– Det händer att vi gör polisanmälan när vi misstänker att den enskilde medvetet lämnar felaktiga uppgifter. Men vi arbetar både med ekonomin och genom att bedriva ett socialt arbete för att man ska komma ur försörjningsstödet. Vi möter alla våra sökande för att verkligen prata om deras situation.
– Sedan kan jag förstå att man kan uppfatta det som att vi kontrollerar. Men det jag vill vara tydlig med – det handlar om att vi ska göra rätt utbetalningar. Och det är viktigt. Det är både rättigheter och skyldigheter i det här, och individens skyldigheter handlar om att de ska redovisa sin situation efter hur det faktiskt är.
Hur stor förståelse har ni för att man kan göra fel?
– Såklart. Det är först när vi misstänker brott som vi polisanmäler.
Hur stort ansvar ligger på individen själv att ta sig ur sin situation?
– Utifrån förmåga – mycket stort ansvar. Men det handlar också om att utreda förmågan och utreda varför man är där man är utifrån den individuella situationen.
– Individen kan alltid överklaga sitt beslut, och där ser vi att vi ofta får rätt i Förvaltningsdomstolen.
Hemlösheten i Kalmar ser dock ”mycket bra ut”, menar hon, och utvecklar.
– Vi har mycket låg hemlöshetsproblematik i Kalmar för att vi haft inriktningen att minska. Vi har en mycket låg andel människor som behöver ekonomiskt bistånd och en kommun som satsar på förebyggande socialt arbete.
Vilka är de största utmaningarna framåt i frågan?
– De individer som står långt ifrån arbetsmarknaden hamnar ännu längre ifrån när statliga myndigheter drar sig tillbaka. Kalmar kommuns inriktning är fortsatt att Kalmarborna ska kunna leva ett självständigt liv. Vi arbetar kraftfullt med att förflytta människor till självständighet men att hamna på noll är en omöjlighet. Våra insatser här är motiverande men inte tvingande och det innebär både rättigheter och skyldigheter för den enskilde i systemet.