Fängelset och häktet fullt i Kalmar: ”Pressad situation”

I slutet på september gick Kriminalvården upp i stabsläge på grund av den höga beläggningen på både anstalter och häkten. Sedan 2017 har beläggningen ökat och nu ligger den i genomsnitt på över 100 procent på landets anstalter. Störst är platsbristen på anstalter med den högsta säkerhetsklassen, klass 1.

Anstalten i Kalmar har säkerhetsklass 2 och har tidigare haft 57 ordinarie platser. Enligt statistik från Kriminalvården låg den genomsnittliga beläggningen i Kalmar på 56,99 under 2018 och 57,28 under 2019. Med andra ord en beläggning på 100 procent och lite mer.

En situation som inte har förbättrats under 2020.

– Under 2020 har vi legat på 100 procent eller lite över, säger Albert Gegaj, kriminalvårdschef i Kalmar.

För att möta det ökade trycket på anstaltsplatser har tre nya ordinarie bostadsrum skapats.

– Vi har utökat från 57 till 60 ordinarie platser på anstalten i Kalmar. Vi har fått ta utrymmen i anspråk som har använts till andra saker och göra om det till bostadsrum, säger Gegaj.

I nuläget är anstalten belagd till 100 procent. Det finns ett extrarum för eventuell övertalighet.

Den höga beläggningen påverkar Kriminalvårdens flexibilitet att till exempel flytta intagna inom en anstalt eller mellan olika anstalter om det uppstår problem.

Häktet i Kalmar har en liknande situation. I skrivande stund har man 36 häktade personer på 35 ordinarie platser. Som mest har man haft fyra personer utöver de ordinarie. Även här använder man rum som inte är avsedda för ordinarie beläggning.

– Konsekvensen blir att vi använder rum som ska användas för att bryta isoleringen för klienterna till bostadsrum. Det innebär att klienterna får mindre isoleringsbrytande aktiviteter när vi gör det, säger Albert Gegaj.

Hur påverkar den höga beläggningen säkerhet och arbetsklimatet för de anställda?

– Det är självklart att det påverkar vår arbetssituation och vi har frågan under lupp. Vi gör riskanalyser och strategier för varenda plats som är övertalig. Vi har sett till att utöka personaltätheten och genomför även utbildningsinsatser kopplat till överbeläggningen. Men det är klart att det inte är optimalt. Hade vi fått välja fritt så hade vi gärna haft 90 procents beläggning både på anstalten och häktet, säger Gegaj.

Varför ser det ut så här?

– Det är flera orsaker. Vissa brott, som grovt vapenbrott, går direkt till häktning, det gjorde det inte tidigare. Min känsla är att det även döms ut längre straff nu. Häktena påverkas av platsbristen på anstalterna. Eftersom det är ont om platser på anstalterna så blir fler personer som döms till fängelsestraff kvar längre på häktet i väntan på en anstaltsplats.

Vad händer om det verkligen är fullt på häktet?

– Finns det en ledig plats på ett närliggande häkte så placeras personen där. Det finns häktessamordnare som hjälper oss med det. Vi hade inte rott det i hamn annars.

Tidigare i höst meddelade justitieminister Morgan Johansson att det ska byggas en ny anstalt och ett nytt häkte i Kalmar. Dessa ska stå klara 2027.

Är det fort nog med tanke på läget för er verksamhet?

– Vi kan bedriva verksamhet i de befintliga lokalerna fram till 2027, men vi är glada att beslutet har kommit. Ska vi bedriva en modern kriminalvård så krävs det nya lokaler, säger Albert Gegaj.