Energiboost när revyn kommer till byn

Det är fredag eftermiddag och solen har precis gått ned över Alvaret på södra Öland. Än så länge är det tomt på parkeringen utanför Torngårdslokalen i Torngård, men snart kommer grusplanen framför lokalen att fyllas.

David Lönneborg, som sköter ljuset och ljudet i Ölandsrevyn, har varit på plats sedan klockan tre på eftermiddagen och nu börjar de andra i ensemblen att ramla in. De flesta kommer direkt från jobbet och har hunnit pusta ut en stund i bilen ned till sydöstra Öland innan det är dags att ladda för show.

– Det är ganska coolt att spela på sådana här ställen, säger Märit Brandel och bär in sina Ikeakassar som rymmer hennes ombyten i revyn.

Det är inte första gången hon och revygänget spelar i Torngård, här har de varit ett par gånger tidigare och alltid blivit väl mottagna.

– Enda nackdelen här är att ridån är så kort så våra fötter syns, skrattar Märit Brandel.

Ölandsrevyn fyller tio år i år och det gör man med revyn Xtra allt. De första åren gav revygänget sina föreställningar på en scen i Borgholm, men när det blev ägarbyte av lokalen började ensemblen tänka nytt och bestämde sig för att ta sig ut till publiken på Öland i stället för att publiken skulle ta sig till revyn.

I år ger Ölandsrevyn åtta föreställningar; två föreställningar i Färjestaden och sedan Torngård, Runsten, Föra, Källa, Borgholm samt en extraföreställning i Färjestaden, Och konceptet att revyn kommer till byns bygdegård eller föreningslokal har slagit väl ut.

– Lokalrevy är roligt för folk kan hänga med, man blir lite patriotisk och vill se ”de våra”. Det är lite som ett seriealbum och det tilltalar folk, det är små snabba sketcher, små noveller i stället för en roman. Vi ger dem en energiboost och vi får det med, för det är ett äventyr i sig att uppleva de olika scenerna, säger Janne Kerbosch i Ölandsrevyn.

Ölandsrevyn hyr lokalen för kvällen och sköter biljettförsäljningen, pauskaffet däremot står Gräsgårds bygdegårdsförening för. Ingrid Åstrand är en av eldsjälarna i föreningen och är på plats i köket för att förbereda kaffebryggarna inför kvällen. Tidigare under dagen har det varit begravningskaffe i lokalen, nu ska det möbleras om för revypublik och medan revygänget soundcheckar på scenen placerar Ingrid ut stolar med sköna dynor på till publiken.

Publiken på Öland skiljer sig åt – att dra skämt om Alböke på norra Öland går inte hem i Torngård, däremot skrattar man gärna åt sådant som hänt i Kastlösa till exempel.

– Man får anpassa sig lite, säger Jonas Rydeberg som skrivit hälften av texterna i årets revy, men som vet att publiken får träsmak av för långa akter och som inte har några problem med kill your darlings och därmed stryka nummer.

Vad skrattar du själv åt?

– Gamla favoriter som Monty Python och överraskningshumor. När jag var liten tyckte jag mycket om Semlons gröna dalar.

Under-bältet-skämt går däremot bort och Ölandsrevyn kan ståta med att inte ha några sådana i revyn.

– Vi är ganska snälla. Det är inget under-bältet i revyn, vi är en puritansk revy, skrattar Janne Kerbosch.

Han kör buss på Öland till vardags och är ett välkänt ansikte för ölänningarna, speciellt här nere på södra delen av ön.

– Lite press känner jag allt.

Att han och revykollegorna kommer till publiken i stället för tvärtom tycker han är ett smart grepp.

– Vi märkte att många inte ville åka så långt på vintern och det är ett stort nöje att besöka olika bygdegårdar, fortsätter han och får medhåll av Jonas Rydeberg:

– Det betyder mycket för folk här ute att vi kommer, det händer inte så mycket annars, och det är kul.

Efter soundcheck på scenen blir det lite tid över för ensemblen att få i sig lite mat. Anita Dehlin har med sig pastasallad och en flaska med eget vatten, medan Caroline Johansson värmer en låda med korv och stuvad potatis i mikrovågsugnen.

Samtidigt anländer Ingrid Åstrands make Sven Oskar Tornegård för att ta hand om försäljningen av kaffebiljetterna. Han tycker att det är roligt att Ölandsrevyn har kommit till byn igen.

– Det är den här kvällen urinvånarna kommer ut, annars är de lite svåra att få ut ur stugorna. Vi har väl ungefär 50 aktiviteter här i lokalen varje år, men det går lite utför, berättar han.

Blir det några skämt om Torngård i kväll?

– Nej, det tror jag inte, det har nog inte hänt något här.

När sminkningen är klar sätter sig Jonas Rydeberg i entrén för att ta emot gästerna. Ett 50-tal har bokat biljetter i förväg, men många i Torngård väljer att köpa biljett på plats.

Först av alla är Helen och Bo Olsson från Hulterstad. De sätter sig på första parkett.

– Vi åker alltid tidigt för vi vill sitta längst fram, säger Helen Olsson.

Hon och maken Bo åker gärna på olika slags event i regionen, men de uppskattar också att det händer lite nere på södra Öland.

– Det är bra att revyn kommer ut i byarna. Förutom föreställningen är det trevligt att träffa folk, vi kommer nog att känna de flesta här i dag.

Medan ensemblen förbereder sig bakom scenen fylls Torngårdslokalen med folk. I takt med att Sven Oskar Tornegård säljer kaffebiljetter börjar Ingrid Åstrand ute i köket bli lite orolig att morotskakorna hon och Kerstin Ericson bakat inte ska räcka. Till slut bestämmer hon sig för att köra hem och hämta ytterligare en kaka.

– Du, det är fullt nu, de ställer ut fler stolar, upplyser Birger Wadsten revykollegan Simon Almljung som går fram och tillbaka över golvet och repeterar repliker för sig själv.

– Det är ju fantastiskt! Jättekul! Det här är över förväntan!

75 kaffebiljetter är sålda och stänger Sven Oskar Tornegård dörren. Det surrar av förväntan i publiken, men när Jonas Rydeberg kommer ut på scenen blir det tyst.

– Välkommen Torngård! Det känns som ni har gått man ur huse, ropar han och drar därmed i gång årets revy.

De lokala skämten om bland annat traktens politiker, Postnord och landshövdingen går hem hos publiken. Bakom kulissen är det trångt, varmt men hjärtligt. Alla i revyn att de har med sig kvällens publik och i pausen är det idel nöjda miner i revygänget.

– Det är riktigt, riktigt bra faktiskt. Men det är lite svettigt också. Jag har tre lager kläder på mig. Men publiken är fantastisk! Vi får massor av respons och det känns tajt och nära, säger Birger Wadsten och torkar svetten ur pannan.

Stämningen är på topp i ensemblen som låter sig väl smaka av kaffe och kaka i köket innan det är dags att gå upp på scenen igen.

Tiden går fort när man har roligt, den går alltid fort på scenen enligt Jonas Rydeberg, och 45 minuter senare är det dags för Ölandsrevyn att tacka för sig för den här gången.

– Allt det roliga har ett slut, men vi kommer tillbaks igen. Hej då, hej då, sjunger de i finalnumret samtidigt som publiken klappar takten.

När folket har lämnat Torngårdslokalen och lamporna på scenen har släckts konstaterar Janne Kerbosch och hans revykollegor att det blev en bra kväll här nere på södra Öland.

– På det stora hela gick det jättebra. Efter en hel arbetsvecka är man ju lite trött, men det gick bra ändå. Det kommer kännas ännu skönare i morgon när man fått sova lite. Jag gick upp fem i morse.

Hur var publiken här i Torngård?

– Publiken var otroligt bra! Man livnär sig på publikens ovationer.

Varför är det så roligt att spela revy?

– Det är kul att apa sig och jätteroligt att få folk att skratta. Då mår jag bra. Det är alldeles för mycket seriositet i samhället i dag och man tar sig själv för mycket på allvar, det står mig upp i halsen ibland. Vi har så kort tid på jorden och då ska man ha roligt tycker jag, säger Janne Kerbosch.

Ölandsrevyn:

Kalmarsundsrevyn:

Torsåsrevyn:

Rudarevyn: