USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem
"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skrev det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande i söndags, där man också skrev att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".
Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".
Även Storbritannien kallar hem en del personal och familjemedlemmar till personalen från ambassaden i Kiev, med anledning av "det ökade hotet från Ryssland", rapporterar AFP. Ambassaden kommer dock fortsätta hålla öppet för att utföra det nödvändigaste arbetet.
Ambassaden fortsatt öppen
Beskedet kom kort efter att amerikanska UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.
UD i Washington understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.
För Sveriges del är det inte aktuellt att kalla hem personal eller anhöriga, säger utrikesminister Ann Linde (S) till svenska journalister i Bryssel:
– Vi har en beredskapsplanering för ambassaden i Kiev, precis som för andra ambassader. För närvarande ser vi inte att det behövs, säger hon.
EU och Nato stannar
Enligt Linde finns stor enighet bland EU-länderna om att någon evakuering ännu inte är aktuell.
– Men i princip alla har planer om det skulle hända något snabbt, säger utrikesministern – och betonar att det rent logistiskt finns en stor skillnad mellan USA och Sverige i sammanhanget.
– De har cirka 900 personer på amerikanska ambassaden i Kiev. Vi har ett 30-tal, säger Linde.
Inte heller militäralliansen Nato drar tillbaka någon personal, berättar generalsekreteraren Jens Stoltenberg på en presskonferens med Linde i Bryssel under måndagen.
Hans hemland Norge har i sin tur gått med en avrådan från icke nödvändiga resor till Ukraina, liksom även Frankrike.
Nato förstärker
Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.
Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har både EU och USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".
Nato håller därtill på att förstärka närvaron i sina östliga medlemsländer, i bland annat Baltikum och kring Svarta havet.
– Vi kommer alltid att göra vad som krävs för att skydda och försvara alla medlemsländer. USA har för första gången på flera årtionden ställt ett hangarfartyg och en insatsstyrka till förfogande under Nato-ledning. Vi hoppas på det bästa, men vi förbereder oss för det värsta, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg på en presskonferens i Bryssel.
Fakta: Rysslands krav på Nato
Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:
* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.
* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).
* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.
* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.
Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.
Fakta: Rysslands krav på Nato
Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.
Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.
Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.
Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.
