Två kurvor: En hög och spetsig, en lång och lägre. Det är två möjliga scenarior för coronasmittan.

– Man vill gå från en hög och spetsig kurva till en som blir lite lägre och mer långdragen, säger Jonas Waldenström.

Han är professor i biologi på Linnéuniversitetet och har studerat influensavirus under lång tid. Det coronavirus som sprids idag är nytt för mänskligheten, förklarar han. Till skillnad från vid en vanlig influensa är nästan ingen immun. Det gör att viruset kan spridas väldigt fort.

– Om varje person i snitt infekterar två nya personer. Då får du en tillväxt som är väldigt kraftig. Och då kommer du att få en väldigt hög topp.

En sådan spridning vore svår för samhället att hantera.

– Det skulle innebära att väldigt många människor blir sjuka samtidigt. Då kommer alla dessa att behöva vård. Och då kollapsar vårdapparaten.

Syftet med alla åtgärder mot smittspridning som just nu vidtas är att få kurvan att plana ut.

– Man jobbar på att minska spridningen. I stället för att viruset i snitt infekterar två personer, så vill man få ner siffran till under en, allra helst. Om varje infekterad person i snitt infekterar färre än en person, då viker kurvan nedåt.

När vi minskar vår kontakter med andra människor blir effekten att varje infekterad person i genomsnitt infekterar färre.

– Då får du fortfarande smittspridning i samhället. Men du får inte den här extrema toppen. Det gör att sjukvårdsapparaten kan hantera en sådan här smitta.

Innebär det att lika många människor kommer att bli smittade – fast över längre tid?

– Det kan det innebära. Men om kurvan blir väldigt lång så kanske man kan komma fram till ett vaccin och på så vis åtgärda smittan.

Med extremt effektiva åtgärder går det också att få ned det totala antalet smittade, enligt Jonas Waldenström.

– Är man väldigt duktig på att minska smittspridningen så kan inte viruset möta nya värdar. Då kan du få bort smittan också. Men det är inte en lätt uppgift. Det återstår att se hur samhället klarar av uppdraget.

Kina har nu lyckats att vända trenden, berätta han. Där har nu smittspridningen slutat öka – och går till och med ner.

– Man vidtog väldigt starka åtgärder och stora begränsningar. Det är ingen lätt uppgift i ett samhälle att minska smittan, säger Jonas Waldenström.