Annons

Christian Gustafsson: ”Det var som att sporten speedway vaknade till liv den här kvällen”

6 000 på läktarna. Spektakulär speedwaypropaganda på banan.
Västervik hade 22 raka hemmasegrar inför SM-finalen. Då svarade Dackarna för sin bästa insats på år och dar och kopplade grepp om guldet.
Hade jag ägt en lönsam släpskofabrik hade jag satt den på att guldet hamnar i Målilla.
Christian GustafssonSkicka e-post
KRÖNIKA • Publicerad 19 september 2023 • Uppdaterad 20 september 2023
Christian Gustafsson
Detta är en personligt skriven text i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Västervik–Dackarna, SM-final 1:2.
Västervik–Dackarna, SM-final 1:2.Foto: Karl Edgren

Västervik valde oväntat att börja hemma.

Tanken var att laget – som alltså inte förlorat hemma sedan Craig Boyce var gästbartender på Räken – i favör av hemmabana skulle roffa åt sig ett rejält försprång inför returen i Målilla nästa tisdag.

Annons

I stället var det Rune Sörmanders arvtagare från Målilla som var vassast. Efter nio heat ledde gästerna med sex poäng. Finalen såg ut att avgöras redan första kvällen.

Västervik räddade spänningen lite i heat tolv.

Gleb Chogunov är en udda figur i speedwaysporten. Han är ryss, men får köra eftersom han gör det på polsk licens. Han skriver poetiska inlägg på sociala medier, målar naglarna svarta och producerar egna hiphoplåtar. I första SM-finalen var Västerviksföraren klappkass i sina första tre heat, i det fjärde blev han petad. I heat tolv var Västerviksledningen tvungen att skicka ut honom som ersättare för skadade Tai Woffinden.

Dackarna ledde med 34–32. Målilladuon Brady Kurtz och Daniel Bewley flög i väg i starten och såg ut att mer eller mindre punktera finalen. Men 5–1 för Dackarna förvandlades under första varvet till 5–1 för Västervik, när både Fredrik Lindgren och återuppståndne Chugunov passerade Dackeduon.

Om Dackarna inte vinner det här guldet, så kommer bossen Micke Teurnberg drömma mardrömmar om det där förstavarvet resten av livet.

Här saknas innehåll

• • •

Nu tror jag inte Dackarna tappar det här.

Det här var en beundransvärd insats, i mångt och mycket felfri. Efter heat tolv-debaclet repades mod och Målillaligan avslutade med tre raka 4–2:or.

Överläge med fyra poäng – 47–43 – i halvtid. Det är naturligtvis ingenting egentligen. Men som Dackarna uppträdde har jag svårt – även om någon av Woffinden och Mikkel Michelsen ansluter till Västervikslaget – att se att de ska tappa det här hemma.

Bewley älskar sin hemmaoval och vann GP:t i Målilla i somras. Jensen, Kurtz och Lebedevs är trygga hemma och så Leon Madsen på det. GP-segraren från i lördags, som klev in från gatan och tog två heatsegrar och 9+1 poäng.

Annons

Om Västervik vänder den här skutan blir jag snopen.

– Jag vet att Målillas lag ofta är bättre borta än hemma, halmstråade Västerviksöverhuvudet Morgan Andersson.

• • •

Bäst i Dackarna? Andzejs Lebedevs. Letten är ett flängigt, geschwint vilddjur där ute på banan. Måste vara en mardröm att ha i hasorna.

Mikael Teurnberg i samspråk med Andzejs Lebedevs.
Mikael Teurnberg i samspråk med Andzejs Lebedevs.Foto: Henrik Eriksson

• • •

Roligast annars var att se Filip Hjelmland. Mariennelundssonen började med att orsaka en krasch, sedan tog han två urstarka tvåpoängare. Så ska man köra i sin första SM-final för moderklubben.

• • •

Hela den första finalen var som sagt ren propaganda och reklam för den slumrande sporten speedway. Vanvettigt underhållande bataljer och en publiksiffra som vore det tidigt 00-tal.

5 955 – wow!

Kan Målillapubliken trumfa det om en vecka när de för första gången någonsin kan få fira ett SM-guld på hemmaplan?

6 000 personer såg finalen mellan Västervik och Dackarna.
6 000 personer såg finalen mellan Västervik och Dackarna.Foto: Karl Edgren
Annons
Annons
Annons
Annons