Nästan 8 000 personer har giltigt utvisningsbeslut

Nästan 8 000 personer i Migrationsverkets system har ett giltigt utvisningsbeslut och ska utvisas. Några av dem bor i eget boende, men de flesta bor kvar hos Migrationsverket.

Myndigheten erbjuder ett kontantbidrag på upp till 30 000 kronor för till exempel afghaner och irakier som går med på att återvända frivilligt. I vissa fall kan man också få hjälp att ordna fram id-handlingar.

Om människor vägrar lämna Sverige frivilligt blir det mer komplicerat.

– Vi informerar personen om att denne har fått ett utvisningsbeslut och att man har möjlighet att överklaga eller lämna landet. De flesta överklagar och när det slutgiltiga beslutet kommer väljer många att rätta sig efter det. Andra gör det inte. Om en person inte följer sitt beslut lämnar vi över ärendet till polisen, säger Kristina Rännar, processledare på Migrationsverket.

Under året har Migrationsverket lämnat över cirka 1 225 utvisningsärenden till polisen. Men att tvångsutvisa människor är dyrt – och inte alltid genomförbart. Barometern berättade på lördagen att många länder vill eller kräver att återvändandet ska ske frivilligt.

– Sverige anser att det är en folkrättslig skyldighet att ta tillbaka sina egna medborgare. Men till exempel Iran hävdar att iranska medborgare väljer själva i vilket land de vill bo. Det är inskrivet i iranska konstitutionen, säger Kristina Rännar.

Andra länder svarar inte, eller har inte resurser nog för att hjälpa till att identifiera personen och utfärda resehandlingar. Det kan till exempel handla om vissa forna Sovjetländer och vissa afrikanska länder.

– Alla länder har inte lika bra resurser och folkbokföringssystem på sina medborgare. Lämnar en person dessutom felaktiga uppgifter angående namn, adress och kanske även medborgarskap blir uppgiften mycket svår.

För den som vägrar lämna Sverige och inte kan tvångsutvisas väntar ett liv i utanförskap. Tidsfristen från att ett utvisningsbeslut börjar gälla tills en person måste lämna landet är två eller fyra veckor, berättar Kristina Rännar.

– Sedan skrivs du ut ur vårt mottagningssystem och har inte rätt till boende eller dagersättning.

Personen förlorar också rätten till all sjukvård som inte är akut.

Men barnfamiljer är alltså undantagna. Det går inte att lämna barnen utan försörjning.

– Handlar det om en barnfamilj så är dom kvar i systemet, men får nedsatt dagersättning. Men är barnen vuxna har de i normalfallet inte rätt till något bistånd.

Därför blir många kvar i systemet i åratal. Och för den som lyckas bita sig kvar i Sverige tillräckligt länge finns en andra chans. Beslutet om utvisning gäller bara i fyra år.

– Efter fyra år preskriberas avslagsbeslutet. Då har man möjlighet att ansöka om asyl på nytt och det blir en ny prövning, säger Kristina Rennar.