Årets Ölänning 1993: Marianne Jönsson
Juryns motivering
”Marianne Jönsson är en förkämpe för Öland, dess landskap och människor.
Hon är en kvinna som står med båda fötterna i den öländska myllan och har alltid en praktisk syn på allt hon företar sig.
Marianne Jönsson har varit ledamot i Sveriges riksdag under två perioder och hon har representerat centerpartiet under flera år i Kalmar läns landsting. Sociala frågor har varit hennes sakområden. Dessutom är Marianne Jönsson starkt engagerad i olika hembygdsprojekt och hon har ett stort intresse för svensk litteratur”.
Marianne Jönsson föddes år 1933 i Södra Möckleby församling där hennes fader Knut var kvarnägare och modern Lilly en entusiastisk hembygdsvän. Lillys far var f.ö. storbyggmästare i Kalmar och var med om att uppföra Ångkvarnen. Marianne avlade studentexamen år 1952 vid Kalmar Högre Allmänna läroverk, som sedan raskt följdes av en folkskollärarexamen år 1955 vid Rostads ärevördiga seminarium. Allt spetsat med en filosofie magisterexamen i ämnena engelska och tyska.
På Skansenskolan i Mörbylånga tjänstgjorde Marianne under flera år. Hon var en strålande undervisare, som skickligt kombinerade pedagogiken med en seriös kognitiv funktion.
Marianne Jönssons stora intresse vid sidan av sin lärarbana har alltid varit samhällsfrågor. Att nyttja politiken som ett medel att stärka medmänniskans välfärs har för Marianne varit en huvudmålsättning. Detta har varit hennes stora livsuppgift som givit fina och uppskattade resultat.
Tidigt blev hon en uppmärksammad banérförare i sociala frågor i Kalmar läns landsting. Att härvid ständigt förbättra sjukvården på alla nivåer låg hennes särskilt varmt om hjärtat. På ett tydligt och klart sätt höll hon från talarstolen sina anföranden och hon ansågs vara landstingets förnämsta vältalare.
Vidare var Marianne Jönsson förste vice ordförande inom centerpartiet i länet och hon var centerkvinnornas ledare.
Marianne Jönsson var ordförande i Kalmar läns turisttrafikförbund, hon var vice ordförande i Ölands folkhögskola och ledamot i Capellagårdens råd.
År 1988 var ett märkesår för Marianne Jönsson. Som första öländska kvinna valdes hon då in i Sveriges riksdag och fick stol nummer 132 i den pompösa plenisalen. Under två perioder arbetade hon intensivt på Helgeandsholmen och var bl.a. ledamot i handikappkommittén och hon drev med emfas angelägenheter inom undervisningssektorn.
Efter sin riksdagstid återvände hon till hemön och blev där en period fullmäktiges ordförande i Mörbylånga kommun.
Marianne återupptog också sitt arbete i hembygdens tjänst. Hon valdes till ordförande i Stiftelsen Södra bruket i Degerhamn och lyckades göra en gammal bruksmiljö till modern boende.
Hon startade också Margit Fribergssällskapet, vars ordförande hon var under flera år. Hon satte denna legendariska öländska författarinna i rampljuset.
Marianne Jönssons största bedrift får dock anses vara skapandet av J.A.G.S.-muséet, där träsnidaren Johan August Gustavssons unika träfigurer, formade i sjödränkt ek, kan beskådas.
Avslutningsvis kan tilläggas, att Marianne Jönsson, denna handlingskraftiga kvinna hämtar krafter i lyrikens underbara värld. Lundapoeten Hjalmar Gullberg har härvid varit den sanna inspiratören.
