136 byggnadsminnen i länet: ”Stolta ägare som lyfter kulturmiljön”
Från sitt kontor på länsstyrelsen har Katarina Sundberg passande nog utsikt över inte mindre än tre byggnadsminnen; Sjöfartsmuseet, Villa Hertha och Tyghuset. Det är inte svårt att förstå varför hon brinner för sitt jobb som byggnadsantikvarie. Varje byggnadsminne har nämligen en spännande historia eller originella detaljer.
– Sjöfartsmuseet berättar till exempel historien om en kakelugnsfabrikör och Villa Hertha, ett stort brunt tegelhus som verkar lite hemligt och slutet, har bland annat små drakar på stuprören som är jättehäftiga, säger Katarina Sundberg.
Kriterierna för ett byggnadsminne är att det ska ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde och berätta något viktigt om länets utveckling, som en pusselbit i historien. Helst ska också mycket av originalmaterialet finnas kvar. Just nu utreder länsstyrelsen om Borgholms handelsträdgård kan förklaras som byggnadsminne.
– Det gäller att titta på hur något passar in i historien om länet. Handelsträdgårdar har varit vanliga förr men inte längre, berättar Katarina Sundberg.
Staten äger tio av länets byggnadsminnen, däribland Kalmar slott. Dessa tio handlägger inte länsstyrelsen utan staten sköter dem. Resten av byggnadsminnena ägs till största delen av privatpersoner, och några stycken av kommunen och föreningar.
Enligt Katarina Sundberg är de privata ägarna till byggnadsminnen i Kalmar väldigt bra på att underhålla sina hus.
– Det är jättehäftigt att de är så duktiga på att fixa. Man är stolt över att vara ägare till en av de 136 byggnader i länet som är skyddade. Det är dessa ägare som lyfter kulturmiljön i staden.
”– Man tänker inte på att många av husen vi hela tiden går förbi är skyddade byggnader. Vår vardagsmiljö i Kalmar består av en väldigt fin 1800-tals bebyggelse som vi tar lite för given.”
För att se till att kulturmiljön bevaras skriver länsstyrelsen bland annat beslut med bestämmelser för hur byggnadsminnen ska skötas. Det krävs ofta dyrare metoder och material till underhåll av byggnadsminnen.
– Till exempel kan det stå i ett beslut att man ska måla med linoljefärg, och det kräver både mer arbete och pengar än vanlig plastfärg, säger Katarina Sundberg.
För att hjälpa till med bevarandet fördelar länsstyrelsen bidrag till kulturmiljövård, men det räcker inte till alla.
– Vi får in ansökningar till byggnadsvård för ungefär 20 miljoner kronor per år och vi har bara två miljoner att fördela.
Alla byggnadsminnen är viktiga, menar Katarina Sundberg som har svårt att välja ut en favorit bland alla. På norra Öland finns dock en udda kvarn, vilken är ett av de senaste byggnadsminnena som förklarats.
– Skurverket i Jordhamn ser ut som en huvudfoting med höga ben och stora vingar. Det är en unik byggnad som användes till att slipa sten. Det fanns många sådana skurverk i Kalmar och på Öland under en kort tid i början av 1900-talet, men nu är det den sista som finns kvar.
På Kvarnholmen i Kalmar finns en hög koncentration av värdefull kulturmiljö med totalt 35 av länets 136 byggnadsminnen.
– I slutet av 1970-talet var det en rivningsvåg i Kalmar. För att rädda gamla miljöer fattades då många beslut åt gången om nya byggnadsminnen. Det kanske inte är det bästa sättet att rädda byggnader på, men det är därför som det finns så många byggnadsminnen på Kvarnholmen, berättar Katarina Sundberg.