Årets Ölänning 1985: Sune Danielson
Och vem skulle krönas om inte Borgholm och hela Ölands mästergallerist, Sune Danielson, en lågmäld person, men ack så genuint kunnig konstälskare.
Juryns motivering
”Sune Danielson får priset som Årets Ölänning 1985 för de insatser han gjort för den öländska konsten och för det öländska kulturlivet. Sune Danielsson har också byggt upp en enastående konstgalleriverksamhet. Sune Danielsson får Sollidenpriset inte enbart för sin kulturella gärning utan också för sina insatser som idrottsman och i synnerhet för främjandet av den öländska tennissporten. Sune Danielsson är en symbol för vikten av att vårda och utveckla ett älskat landskap”.
Sune Danielson föddes år 1910 i Borgholm och här kom han att bo och verka under större delen av sitt liv. Realexamen tog han vid Kalmar Högre Allmänna Läroverk och han fortsatte sedan till Lunds Privata Elementarskola, ofta benämnd ”Spyken”, som var världsberömd, i alla fall i Sverige. Sune var inget framtida professorsämne och de studier han ägnade sig åt sköttes ofta med vänster hand. Parallellt med studierna spelade han i gengäld tennis, spetsad med en suveränt skicklig högerhandsdrive. Sune Danielson betraktades allmänt som ett framtidshopp inom den vita sporten och bl.a. vann han år 1929 en internationell tennisturnering i Saltsjöbaden med flera världsstjärnor inblandade. Tyvärr drabbades han samma år av polio och den lovande tenniskarriären fick avbrytas. Men tio år senare var han åter med i tenniscirkusen, nu som promotor för en mängd stora turneringar. Han lyckades med konststycket att locka konung Gustav V att ställa upp som publikdragare. Men kungen var också en skicklig dubbelspelare och Sune fick äran att spela tillsammans med monarken.
Måhända hade det varit naturligt att Sune Danielson blivit manufakturhandlare, som fadern, vilken hade klädaffärer i Borgholm, Mörbylånga och Degerhamn. Men hågen stod inte till skrädderiet. Istället var drömmen att bli konstnär. Sune började i Skånska målarskolan i Malmö och blev erbjuden att bli karikatyrmålare på Skånska Dagbladet. Men han avböjde trots stor talang. Plötsligt startade han år 1944 sitt första galleri, ”Modern konst”. I detta sammanhang träffade han sin stora kärlek, Barbro, som var firad tennisstjärna i Västergötland med flera mästerskapsmedaljer i prisskåpet. Därtill var Barbro redan då en aktad konstnär, något som hon ytterligare utvecklade när paret gift sig och flyttat till Borgholm. Konstnärinnan Barbro Danielson har satt djupa avtryck i den öländska konsten.
Sune Danielsons vision var att i hemstaden Borgholm få öppna ett galleri, där han skulle presentera såväl kända som okända konstnärer. Hans tankar förverkligades och år 1968 slogs portarna upp till ”Stora Galleriet”. Omfattande renoveringsarbeten i bl.a. de gamla skrädderilokalerna föregick öppnandet. Sune Danielson lade stor vikt vid ett pietetsfullt förändringsarbete och han lyckades synnerligen väl. Det hela blev till en oas för konstintresset både på och utanför Öland. Med den konstintresserade prinsessan Sibylla knöts starka band.
Det sedermera legendariska Galleri Danielson hade därmed blivit ett faktum och Öland en turistattraktion rikare.
Sune Danielson ville mer. Några år senare öppnade han det ”Lilla Galleriet” och därefter var det dags att etablera pärlan i galleriverksamheten, nämligen det magnifika ”Ölandsrummet”. Många unga och relativt okända ölandskonstnärer fick här möjlighet att visa upp sina målningar. Sune Danielson blev en mecenat för dessa konstnärstalanger, ett engagemang som han blivit mycket uppskattad för.
Sune Danielson gick ur tiden år 1993.
