Strid om fördelning av skolpeng
Majoriteten vill att en större del av elevpengen ska jämna ut sociala skillnader mellan kommunens skolor. I praktiken innebär det att bland annat Skansenskolan och Alunskolan får mer, medan Gårdby skola och Ölands friskola mindre.
Enligt Skolverkets kriterier behöver elever med föräldrar som har låg utbildningsbakgrund mer hjälp än elever till föräldrar med högskoleutbildning för att lyckas i skolan. Även skolor med fler elever med invandrarbakgrund eller fler pojkar anses missgynnade.
Kommunstyrelsens ordförande Matilda Wärenfalk (S) framhöll att det är en väldigt liten del av den totala skolbudgeten som den ökade resursfördelningen gäller, från 5 till 7,5 procent av hela kakan för grundskolor.
– För mig är inte lika för alla detsamma som rättvisa, sa hon.
– Jag har förståelse för att det varit besparingar och det finns skolor som tycker att det finns för lite pengar i systemet, både kommunala skolor och friskolor. Resursfördelningsmodellen har inte kunnat utvärderas, dels för att den är så liten och dels för att den funnits så kort tid.
Men det blev ingen utökad resursfördelning nu.
– Vi har länge ställt frågan vad ligger till grund för att justering ska genomföras nu, utan att få svar. Vi vet att socioekonomiska faktorer spelar roll, men det finns andra faktorer som också spelar roll. Vi vet att meritvärden varierar mellan årskurserna, säger oppositionsrådet Henrik Yngvesson (M) som yrkade på återremiss där han kräver grundlig utredning av hur fördelning kommit skolor till del och effekter på meritvärderingar.
L, KD, MP och SD biföll Moderaternas yrkan på återremiss och frågan skickades tillbaka till kommunstyrelsen för vidare utredning.
Minoritetsåterremiss är när minst en tredjedel av fullmäktigeledamöterna vill återremittera ett förslag till kommunstyrelsen.
Så här fördelar Mörbylånga kommun skolpengen:
Grundbeloppet, 80 procent av pengarna, baseras på antal barn, det är samma för friskolor och kommunala skolor, förklarar skolchef David Idermark. Strukturbeloppet ger olika skolområden olika peng enligt en beräkningsmodell där sociala faktorer vägs in. Och så finns ett tilläggsbelopp för barn med särskilda behov som följer med individen. Kommunen får även bidrag för nyanlända som fördelas till skolor och skjuter till glesbygdsstöd till ett par enheter.
Kommunfullmäktige beslutade också att finansiera Eketorps borg ytterligare en säsong. Kommunen tog över borgen från Kalmar läns museum i början av året.
– Det är inte självklart för en kommun att driva en fornborg men i början av året stod vi ändå inför faktum att ta över. Instruktionen var tydlig, driften fick på inga villkor äta resurser från våra kärnverksamheter. Nu visar det sig vara rätt beslut. Men även framöver gäller samma direktiv, Eketorp får inte öka kommunens kostnader, sa kommunstyrelsens ordförande Matilda Wärenfalk (S).
Förväntade 24 000 besökare blev drygt 37 000. Något som gör att prognosen för borgen är nära en miljon kronor plus första året.
– I utvärderingar har folk saknat människor i tidsenliga kläder i borgen. Vi visste att det skulle bli så, eftersom vi inte kunde budgetera för fler anställda. Vi har försökt hitta möjligheter för barn och föräldrar att umgås och leka tillsammans och det har varit väldigt populärt, sa borgchefen Stefan Ahlgren på mötet.
Det som sticker ut i utvärderingar är också att folk saknar djur, grisarna som fanns på borgen, samt att folk vill ha mer historia. Eketorps borg har också fått bra betyg på Facebook, berättar han, särskilt från de som inte varit på borgen tidigare.
Det som väntar nu är att få klart en ny utvecklingsplan tillsammans med Statens Fastighetsverk, att förnya museet på borgen och få till mer evenemang och samarbete med näringslivet, berättar Stefan Ahlgren.
– En önskelista vore längre öppet-tider. Vi skulle vilja harmoniera tider med Ottenby, från påsk till höstlovet. Vi vill jobba mer med historia, en världsarvsutställning står högt på listan.
