LÅNGLÄSNING: Häng med in i världens lyxigaste hockeyanläggning
Den åtta våningar stora anläggningen har kostat miljardbelopp och vetenskapsmannen Hans-Peter Strebel har inte lämnat något åt slumpen.
Barometern-OT fick en exklusiv inblick och rundvandring i OYM – en av världens mest påkostade hockeyanläggningar.
– Det här är byggt för eliten, säger EV Zugs tränare Dan Tangnes.
ZUG, SCHWEIZ (BAROMETERNS-OT:S UTSÄNDA) • Publicerad 29 februari 2024 • Uppdaterad 16 mars 2024

Här saknas innehåll

Benny Boquist parkerar skåpbilen utanför något som inte ser ut att vara jättemycket för världen. Han pekar upp mot några glasfönster ett par våningar upp.

Annons

– Där uppe är kontoren – för kockarna.

Han guidar oss sedan in genom betongkatakomberna, runt och runt innan vi till sist hamnar i EV Zugs tränarrum. Dan Tangnes, som bott i Sverige sedan han var 16 år, kollar på video tillsammans med klubbens nye assisterande tränare, Todd Woodcroft. Den 51-årige kanadensaren briljerar genom att säga ”tjena” på svenska, vilket har sina förklaringar. Förutom att ha varit videocoach och scout för Los Angeles Kings, Washington Capitals, Calgary Flames och Minnesota Wild, har Woodcroft även jobbat tillsammans med Rikard Grönborg i Tre Kronor.

Förutom ett stort runt kontorsbord hänger en platt-tv modell större på väggen. Tränarna har varsitt bås att byta om i, ja till och med sportchefen Reto Kläy har ett, samt duschar. Rummet är stort, påminner snarare om två rum och kök än ett omklädningsrum för ledarna. Hur det är jämfört med tränarrummet i exempelvis Be-Ge Hockey Center? Natt och dag.

Dan Tangnes.
Dan Tangnes.Foto: Jesper Hallberg
Todd Woodcroft, assisterande tränare i EV Zug.
Todd Woodcroft, assisterande tränare i EV Zug.Foto: Jesper Hallberg

Mittemot den åtta våningar höga anläggningen byggs det lägenheter. Tre rum och kök går i runda slängar på 20 miljoner, eller ”bananer”, som Benny Boquist uttrycker det. Det är kort och gott inte vem som helst som har råd att köpa den här typen av boende i Schweiz.

Dan Tangnes tar oss sedan med på en rundvandring i det som i folkmun kallas för OYM – som betyder ”on your marks” – och den varar i närmare två timmar. Det är här EV Zug har sin träningsverksamhet, matcherna spelar de i Bossard arena i de centrala delarna av stan.

– När jag kom hit för sex år sedan var det här bara ett stort hål i marken. Jag har fått vara med och bygga det här från grunden, säger Dan Tangnes som skiftar mellan att prata svenska, engelska, norska och tyska.

– Här spelar man pingis om man är materialare – men för det mesta står spelarna här och skjuter. Det är vår ”skills zone”.

Barometern-OT på studiebesök på världens dyraste träningsanläggning, OYM, i Zug, Schweiz.
Barometern-OT på studiebesök på världens dyraste träningsanläggning, OYM, i Zug, Schweiz.Foto: Jesper Hallberg

Sedan trycker han på en knapp och en garageport åker upp. Där bakom gömmer sig spolad is och ett målområde för målvakterna. Ovan nämnde Woodcroft, som jobbat i en rad NHL-organisationer, säger att de inte är i närheten av det här, berättar Tangnes.

– Red Bull Salzburg har väl liknande – men jag tror att konceptet vi kör här är ganska unikt i hela världen. Vi är lyckligt lottade och det gäller att påminna spelarna om det, fortsätter han.

Vad ville du ha när du var med och utvecklade det här?

– Vår ägare (Hans-Peter Strebel) har en historia som apotekare och vetenskapsman. Han har patent på olika mediciner som han tjänar pengar på. Han vill sammanföra idrotten med vetenskapen och det är själva grundkonceptet. Det är därför vi står här över huvud taget. Sedan är det så enkelt att klubben vuxit snabbt, vuxit ur Bossard arena som byggdes 2010.

Hans-Peter Strebel – majoritetsägare i EV ZUG – är rik som ett troll efter att bland annat ha patent på en bromsmedicin mot MS.
Hans-Peter Strebel – majoritetsägare i EV ZUG – är rik som ett troll efter att bland annat ha patent på en bromsmedicin mot MS.Foto: MATHIAS BERGELD

Det gjorde att de styrande i klubben åkte på ett studiebesök till Red Bull Salzburg för att se deras faciliteter. De landade i att göra något liknande – och lite till.

– Det här var 2015, det har gått fort från ord till verklighet och det är signifikativt för vår förening. Tanken är att OYM, som företaget som driver träningscentret heter, ska vara en plus/minus-nollkalkyl. Tanken är inte att de ska tjäna massa pengar.

Vad har det kostat?

– Jag har inte fått någon färdig summa – men jag skulle gissa på någonstans runt 1,5 miljard. Det har kostat en slant.

Samtidigt tror många att bara för att Zug är en rik klubb, så kan man köpa vad som helst. Dock är det långt ifrån verkligheten.

– Många tror att vi betalar ofantligt höga löner för att Zug är ett litet skatteparadis. Jag skulle gissa att vi ligger någonstans i mitten av tabellen i löneligan, men vi har lite mjuka värden att sälja in också. Till exempel en ganska hygglig arbetsmiljö att vistas i, hur föreningen satsar på utveckling, spelarutveckling och de som kommer hit gör det för att bli bättre hockeyspelare. Givetvis vill man vinna titlar och tjäna lite pengar också – men jag tror att den stora gemensamma nämnaren är att de vill utvecklas och ta nästa steg i sina karriärer, berättar Tangnes.

Väljer spelare er av den anledningen?

– Ja, och ser du på snittåldern i vårt lag är vi ganska unga. Jag tror att många, även importspelare, kommer hit av den anledningen. De skulle säkert kunnat tjäna mer pengar på andra ställen, men de ser andra vinningar i att komma hit i stället för lite extra schweizerfranc i fickan.

Schweiz är inte mycket större än Skåne, Blekinge och delar av Småland. I landet pratar de fyra olika språk – tyska, franska, italienska och rätoromanska – och de har 26 olika kantoner, där varje kanton har egna skatteregler. Zug har exempelvis låg skatt – runt sju procent – medan Genève har cirka 50 procent i skatt.

Vi knapptryckningar går det att ändra ledbelysningen på golvet beroende på vilken sport som ska spelas.
Vi knapptryckningar går det att ändra ledbelysningen på golvet beroende på vilken sport som ska spelas.Foto: MATHIAS BERGELD

Förutom ishockeyspelare rör sig även andra idrottare på träningscentret. Just i dag håller Schweiz juniorlandslag i handboll till i idrottshallen som har ett glasgolv med olika dioder. Via olika knapptryckningar kan de välja vilka sport de vill ska vara linjerat på golvet. På vägen mot det som kan vara hela anläggningens hjärta visar Dan Tangnes oss ”sovhörnorna”, som alltså är små kuber där spelarna kan ligga och ta igen sig efter en hård arbetsdag. I kuberna, som nästan påminner om en kuvös, går det att välja belysning och vilket ljud man vill ha. Vi provar djungeltema på inrådan av Tangnes.

Det är onekligen behagligt.

Vilorummen i OYM.
Vilorummen i OYM.Foto: MATHIAS BERGELD

– Det är lätt att ta saker för givet, att det här är normalt. Det är det inte – och det gäller att påminna spelarna om att de har en unik möjlighet, säger Tangnes och blickar ut genom fönstret till träningshallen.

– Det är kallt som fan där. Nu ska vi till mitt favoritställe, bryter Benny Boquist in.

På vägen går vi förbi det som ska vara rummet för video – men som mer påminner om en biograf i valfri svensk stad. Det har inte snålats på någonting och Hans-Peter Strebel, som är väldigt musikintresserad, anordnar emellanåt mindre spelningar på stället.

– Här blir spelarna mest bortskämda, säger Tangnes när vi äntrat matsalen.

Han fortsätter:

– Här är det inte bara egna kockar, jag tror de är åtta eller tio stycken, utan det är dietkockar. De är utbildade att jobba på sjukhus för människor med speciella behov, som sjukdomar, allergier och problem med hälsan som gör att man måste ha speciell kost.

Det låter inte som att ni lämnat mycket åt slumpen?

– Nej, jag skulle nog vilja säga att det här är det området som jag blivit mest imponerad av och som jag lärt mig mest av. Det har haft störst påverkan på alla idrottare och även vårt lag. Kolla på Benny också, han är slimmad som en jakthund.

Tangnes berättar att det består av fyra kärnkompetenser; näringslära, testverksamheten, ”health management” och fysträning generellt. OYM gör till exempel sina egna proteinshakes, sina egna sportdrycker, proteinsbars – allt som idrottare äter. Allt görs utan tillsatsämnen, allt är ”minimum biokvalité”. Han håller upp en proteinshake och vänder den upp och ner för att visa vaniljen som finns i botten på flaskan.

– Minimum biokvalité betyder att när du till exempel äter din kyckling eller dina grönsaker finns det inga tillsatsmedel i maten. Här är allt sådant fritt från det.

Du som har ätit här i några år – känner du någon skillnad i dig?

– Ja! Men titta på Benny bara, han är det största exemplet vi har här. Han har gått ner 30 kilo och det är en stor del av det. Det som jag märkt störst skillnad på vårt lag är återhämtning, vilken påverkan kosten har på återhämtningen mellan träningar och matcher. Den dagen jag hoppar på något annat tränaruppdrag kommer jag definitivt ta med mig mycket av det jag har fått med mig här. Nu vet jag att det kostar en slant – men jag tror det är framtiden för alla elitidrottsklubbar, att ägna mer tid och fokus åt kost och återhämtning. Vi har haft spelare som haft stora problem med hyn, som efter att ha varit här i sex veckor blivit av med alla de problemen. Jag trodde inte i min vildaste fantasi att det hade så stor påverkan i prestationerna, men även för livsstilen generellt.

Baksidan, om man nu kan kalla det för det, är att det kostar stora summor pengar att tillaga maten. Tangnes uppskattar en lunch – i Schweiz – med sådana råvaror kosta någonstans mellan 700 och 900 kronor för en dagens.

I Sverige pratar vi väldigt mycket om att man får äta vad man vill, du får se ut hur du vill och liknande. Pratar ni om sådana saker här?

– Definitivt. När man pratar om att ha en dietist gäller det att inte äta för fet och för onyttig mat – men framför allt om hur mycket mat och de olika näringsämnena du behöver få i dig. Då är det också väldigt individuellt, många som har stora problem att få i sig för lite eller tror att de äter alldeles för mycket. I vårt fall får 80 procent av spelarna i sig för lite eller har möjligheten att få i sig det, då får man hitta andra vägar tillräckligt med näring.

I OYM har de mellan åtta och tio specialutbildade kockar och lagar all mat utan tillsatser. Exempelvis importeras laxen direkt från Skottland.
I OYM har de mellan åtta och tio specialutbildade kockar och lagar all mat utan tillsatser. Exempelvis importeras laxen direkt från Skottland.Foto: MATHIAS BERGELD

Hur mycket barn och ungdomar är inne i den här sfären?

– Inga alls. Det är bara elitverksamheten. Det tror jag är viktigt att poängtera. Det här är byggt för eliten.

– Janne Hammar hade nog fått orgasm om han sett det här, hasplar Benny Boquist ur sig om IK Oskarshamns fystränare.

Sedan skrattar han efter att vi äntrat gymmet som är…stort. Här är all träning individuellt anpassad; målvakter tränar inte likadant som backarna, backarna tränar inte likadant som forwards och en 16-åring tränar inte likadant som en 36-åring. Fria och tunga vikter har plockats bort till förmån för maskiner. Zug – med Hans-Peter Strebel i spetsen – försöker vara innovativa och ligga i framkant.

En ramp för träning med kameror ovanför i träningsanläggningen.
En ramp för träning med kameror ovanför i träningsanläggningen.Foto: MATHIAS BERGELD

Att komma in som privatperson i OYM är dock helt omöjligt och det är strikt alkoholförbud i hela anläggningen.

Men att alla klubbar kommer att jobba likt Zug i framtiden tror inte Tangnes. Mycket beroende på en sak.

– Jag tror inte det finns så många klubbar med sådana ekonomiska förutsättningar att göra det. Däremot tror jag att de kommer gå åt det hållet, idrotten är väl bara en spegelbild av samhället i övrigt och samhället är på väg dit med AI och hur mycket som har effektiviserats de senaste 50 åren är det troligt att idrotten går samma väg till mötes också.

Vi kommer fram till nästa flygel, health management. Med en rehabpool för att få tillbaka skadade spelare. I gymmet finns ungefär 400 olika maskiner, där fem fysioterapeuter, utöver de två som bara är kopplade till laget EV Zug, jobbar.

På andra sidan är det ett laboratorium, där det mäts allt mellan himmel och jord – till och med ett genlabb för att kolla de genetiska sammansättningar av potential och kapacitet.

– Vi använder det lite grand. Det är ganska intressant. Alla spelare vill ju bli snabbare skridskoåkare, men man tränar utan att det händer någonting. Då gör man ett test som kan visa att man kan träna hur mycket snabbhet som helst, men du blir inte snabbare. Då finns det ingen anledning att ödsla massa tid på det. Det används mest för att optimera dina träningstimmar för att allt du gör ska vara effektivt, säger Tangnes och fortsätter:

– Jag tror inte att vi tränar särskilt mycket mer än svenska lag eller lag i Schweiz, däremot vill vi försöka ligga i framkant. Framför allt tror jag att vi tränar effektivt – och bra.

Hur ser en normal vecka ut för er?

– Den första gubben kommer in klockan 7.30, sedan kommer de flesta vid åttatiden. De äter frukost i matsalen, vilken guldfrulle förresten. Jäkla äggröra, svarar Benny Boquist.

Tangnes tar vid:

– Sedan är det träning från 8.30, då kör vi fys i en timme, därefter korta möten och vi har individuell isträning från 10.00 till 10.45, sedan har vi ett möte och lagträning från 11.00. Efter det har vi lunch och är det bara två matcher i veckan kan vi köra ett fyspass efter lunch också.

Gymmet i OYM.
Gymmet i OYM.Foto: Jesper Hallberg

EV Zug vill ligga på gränsen – men aldrig över den. Till hjälp har de verktyg för att mäta sex spelares blodvärden för att se hur kropparna mår fysiskt. De kan också mäta kognitivt – om spelarna är hjärntrötta, vilket ger Dan Tangnes och staben en bra bild hur spelarna mår både fysiskt och mentalt.

EV Zug-juniorerna har det bra i OYM.
EV Zug-juniorerna har det bra i OYM.Foto: Jesper Hallberg

Vi rundar av med att gå ett varv runt det som är juniorernas loungedel. Ett gäng spelare sitter och spelar kort i ett rum som är större än IK Oskarshamns omklädningsrum. Strax intill står ett nytt och fint omklädningsrum tomt.

Hans-Peter Strebels kassakista har gett EV Zug något som många andra klubbar bara kan drömma om.

Jesper HallbergSkicka e-post
Christian GustafssonSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.